Därför måste vi leverantörer samarbeta för att digitaliseringen ska göra skillnad på riktigt

Utvecklingen av ny teknik går snabbare än någonsin. Nya tekniker väntas vända upp och ner på så gott som allt under de kommande åren. Det skapar enorma möjligheter till förbättring och vi är många som är optimistiska inför vad som går att åstadkomma med hjälp av teknik.

Samtidigt lever vi i en tid där misstänksamheten mot ny teknik växer, och det talas allt oftare om en kommande eller pågående ”techlash” – ett bakslag för den tidigare så omhuldade teknikbranschen, snyggt sammanfattat av Silicon Valley-baserade entreprenören Björn Jeffery i det här aktuella inlägget.

Till stor del handlar inställningen till ny teknik om vilket angreppssätt man har, och ur vilket perspektiv man tittar på digitaliseringen. Den som letar problem kommer självklart att hitta dem, men även för oss som i grunden är optimistiska till potentialen finns det anledning att fundera både en och två gånger över de utmaningar som finns.

Huruvida teknikutvecklingen leder till positiva förändringar eller inte handlar ju till stor del om hur förberedda vi är, hur utrullningen ser ut, och därmed om hur mottagandet blir – oavsett om vi tittar från ett samhällsperspektiv, ett organisationsperspektiv eller utgår från vår egen vardag.

De negativa exemplen har en tendens att ta överhanden. När hörde du senast någon glatt utropa att bankens nya webbtjänst ”har fått en massa smarta funktioner och funkar så otroligt bra”, eller säga att ”det nya it-systemet på jobbet har gjort mitt liv så mycket lättare”? När läste du senast en positiv artikel om utrullningen av it i skolan/vården/kommunen? Om vi vänder på det istället: När hörde du en kollega klaga på något av era it-verktyg? När blev du själv irriterad över något nytt system?

Om du är som jag så blir det snabbt tydligt att det finns en stor utmaning här.

Bara fantasin sätter gränser för tekniken

Digitaliseringsvågen rullar vidare med oförminskad kraft. Det går inte att stå emot den, snarare är det så att eventuella försök att stoppa den vore direkt förödande – vi behöver ny teknik för att lösa de utmaningar vi står inför. Men vi är direkt beroende av att samhället, medborgarna, organisationerna, företagen och medarbetarna ser det verkliga värdet av digitaliseringen.

Vi är direkt beroende av att samhället ser det verkliga värdet av digitaliseringen

I den teknikvåg som kommer nu är möjligheterna större än på länge – smarta lösningar kommer att befria oss människor från enahanda, manuella och tråkiga uppgifter. Här är det snart bara vår fantasi som sätter gränser för vad tekniken kan hjälpa oss med, bara gamla tankemodeller och synsätt som begränsar möjligheterna. Och som Gunde brukar säga: ”Ingenting är omöjligt!”.

För mig är det tydligt att vi på leverantörssidan har ett stort ansvar – och en tydlig möjlighet – att bli den positiva kraft som behövs. Som det ser ut nu är vi väldigt förtjusta i att prata om hur bra våra egna produkter är, om hur förträffliga våra egna lösningar är. Men oavsett hur väl det stämmer så kan vi bli bättre på att kliva in i våra kunders skor, sätta oss i deras stolar – bli bättre på att hitta och lyfta fram de konkreta exempel som kan göra nytta för många fler företag, och inte bara lyfta det som får oss att se bäst ut, det som känns mest spännande och de exempel där det finns ett starkt varumärke att åka snålskjuts på.

Det är ju ofta de små, inkrementella förbättringarna som har förmåga att göra verklig skillnad. Om vi går samman – leverantörer, partner och kunder – och släpper lite på prestigen och blir mer generösa med att dela med oss av det vi ser så är vi tillräckligt starka för att göra skillnad på riktigt.

Sverige kan ta en ledarroll 

Digitaliseringsresan närmar sig ett vägskäl. Den ena vägen präglas av skepsis, försiktighet och rädsla. Den andra kännetecknas av framtidstro, ambition och ett stort självförtroende. Valet dem emellan kan vid en snabb anblick verka vara av närmast filosofisk art – den gyllene medelvägen måste ju vara det bästa? Typiskt svenskt, förnuftigt och med eftertanke.

Men det här är inte ett fotbolls-VM där vi behöver få en (om vi ska vara ärliga) medioker trupp att arbeta tillsammans, där vi anpassar oss efter motståndet för att eventuellt skrälla och ta oss vidare från gruppen. 
Våra ambitioner bör vara betydligt högre än så, vårt utgångsläge är bättre och förutsättningarna för att ta en ledande roll finns där. Jag ser snarare digitaliseringen som bandy-VM, och vi är Sverige: Allt annat än final är ett monumentalt misslyckande.

Läs också:

Framtidsidealet som försvann

Vakna, branschen! Tech är på väg att bli ett skällsord

”Valet av Donald Trump punkterade it-bubblan”