Målet om snabbt internet till alla slogs fast i regeringens it-proposition, som presenterades 2000.
En optimistisk Björn Rosengren talade om att detta skulle kunna vara klart "på bara ett par år". Målsnöret har sedan dess flyttats fram så många gånger att jag är osäker på om det finns kvar.
I samma veva delade Post- och telestyrelsen ut 3g-licenser till operatörerna och ställde krav på att 3g-näten skulle vara tillgängliga för 99,98 procent av befolkningen den 31 december 2003.
Ingen av 3g-operatörerna är i närheten av det målet.
Sluta betrakta 3g-nätet som ett telefonnät, se det som ett datanät!
Med ett 3g-modem hemma kan man få ladda ned med 384 kbit/s och ladda upp med 64 kbit/s. Det räcker för att kunna göra bankaffärer, deklarera, shoppa, distansarbeta och distansstudera.
Slå ihop ambitionerna till en. 3g-näten kan användas för snabb internetåtkomst. Genom att ge 3g-näten nya användningsområden kan de dessutom snabbare bli lönsamma för operatörerna.
Låt mig påminna om vad IT-kommissionen sade när den hjälpte regeringen att sätta målet om snabbt internet till alla. Ur dess rapport "Hur blir en ny infostruktur motorn i E-Sverige?":
"Infostrukturen och tekniken bör utvecklas för att minska informationsklyftorna. Det får inte bli en digital värld som utestänger vissa och gör att klyftorna blir större. (…) Om inte samhället ger alla en chans att tillgodogöra sig information och tjänster …så stannar motorn successivt av och tillväxten uteblir."
För att visionen ska bli verklighet krävs att några grundläggande förutsättningar är uppfyllda:
" …en fullt utvecklad och väl fungerande informationsinfrastruktur som gör det möjligt att enkelt få tillgång till strängt taget all information… För visionerna gäller att alla år 2011+ har tillgång till "bredband" utan begränsning och fullständig tillgång till information." (Ur IT-kommissionens rapport Vårt digitala tjänstesamhälle – vision 2011+)
Man kan invända att 3g-operatörerna misslyckats med att uppfylla kraven och att de då inte kan be om bidrag ur statskassan för att nå sina mål. Men vem hade kunnat förutse att snart sagt varenda ny 3g-mast skulle avgöras i domstol?
Att investera i elektronisk infrastruktur är minst lika viktigt för handel, offentlig service och människor som att investera i vägar och järnvägar. Ändå investerar staten 373 miljarder kronor i vägar och järnvägar fram till 2015. Investeringen i internet åt alla tycks däremot ha gått i stå.
Svenska Kraftnät, som fick ansvar för att koppla upp alla kommuner i ett stomnät, hade vid årsskiftet 2004/05 kopplat ihop 215 av 290 kommuner. Statens bidrag på 1,9 miljarder för att koppla samman olika orter inom kommunerna har frysts till 2006 "på grund av det statsfinansiella läget". Men fortfarande finns 3,5 miljarder att tillgå i form av bidrag till kommuner och skatteavdrag för abonnenter som investerar i bredband.
Gör något vettigt för de pengarna! Satsa dem på 3g-utbyggnad, så kan vi få fart på Sverige igen.
Peter Simonsson
vd, Dialect