Den har ingen pälsmössa på sig trots namnet, när vi träffas i Furhats nya lokaler vid KTH i Stockholm. Men det bleka ansiktet är detsamma som när vi sågs för några år sedan även om nacken numera tillåter ett mer avancerat rörelseschema och den numera kan tala 30 språk i stället för bara engelska och svenska. Den är utan kropp eftersom det här inte är en robot som ska utföra fysiska sysslor utan interagera med människor på ett naturligt sätt.
– Designen har blivit mer fullständig. Den är designad efter principer för mänsklig kommunikation och tekniken är gömd inuti – alla sensorer och annat som krävs för att ge den ögon, öron och talförmåga. Precis som med smarta mobiler‚ i de bästa syns inte tekniken, säger vd:n Samer Al Moubayed.
Och det är heller ingen prototyp som står på bordet – utan en produkt, förklarar han.
– De senaste åren har vi testat den i ett hundratal projekt. Finslipat och utvecklat. Nu släpper vi den som produkt. Inte till konsumenter – den är inte mogen för en massmarknad på åtminstone fem år – utan till företag och universitet.
Det lysande robothuvudet, som är släckt och blundar när det inte används, går på 150 000 kronor för ett universitet – företag har en annan prismodell där det kostar 20 000 kronor i månaden. Komponenterna görs lite varstans men de sätts ihop av Furhat själva eftersom de vill ha kontroll över slutresultatet.
Förutom själva hårdvaran släpps också det operativsystem som är kopplat till för att öppna upp för utvecklare och forskare att leka, testa och bygga egna applikationer.
Precis som med Iphone är hårdvaran knuten till mjukvaran och tanken är att det hela ska vara en plattform att bygga vidare på. Något som är viktigt att kunderna förstår eftersom många tror att de ska få en robot som är klar att använda.
Men så är det inte, konstaterar Samer Al Moubayed. Precis som att mobilen är en plattform och en bank behöver bygga en app för kanske flera miljoner för sina tjänster så är Furhat en plattform som man sedan måste bygga just sin applikation på.
– Det vi jobbar med nu är att identifiera de som vågar satsa och bygga trots att det kostar. Precis som det fanns de som byggde de första apparna innan det riktigt fanns någon affär att peka på och sedan blev framgångsrika för att de var först.
Liknelserna med mobiler och i synnerhet Iphone gäller inte bara modellen med en plattform för att bygga appar. Även företagets tidiga vision är inspirerad av Apple.
– Vi vill bygga sociala robotar som de byggde Macintosh – få människor att förälska sig i dem. Inte bara för de superrika – utan så att de kan användas av fler att utforska som ingenjörer, skolbarn och artister.
Bland de kunder som hittills använt Furhats prototyp är runt 30 procent olika universitet och bland företag som testat den återfinns bland annat Disney, KPMG, Intel och Deutsche Bahn.
När man nu går ut på allvar med sin produkt är det några områden som ses som särskilt intressanta i starten.
Ett är rekrytering och tanken är att den kan bli mer objektiv när man möts av en robot som kan bortse från ålder, kön eller hudfärg.
– Det handlar ju som alltid om vilka data som matas in och det är också ett skäl att utforska det här området, det tar säkert flera år att få det bra. Men när det gäller intervjuer kan ju Furhat också träna oss på att bli intervjuade.
Andra områden är att använda den sociala roboten i receptioner eller i informationsdeskar på flygplatser exempelvis.
– Det här är områden där vi tror att det kan gå rätt snabbt att få ut robotar, säger Samer Al Moubayed.
Det finns också en hel del idéer och planer inom helt andra områden. Bland annat samarbetar man med psykologer på Stockholms universitet med att ta fram en deprimerad Furhat som ska kunna användas i utbildning för att lära studenter att förstå och se tecken på depression.
En Furhat har fått Alzheimers i ett projekt för att öka medvetenheten kring demenssjukdomar. Och Samer Al Moubayed flaggar också för kommande projekt inom vården.
– Faktum är att det finns vissa fördelar med en robot där. Det har exempelvis visat sig att det är lättare för många att berätta om hemligheter för en robot än en människa. Det kan kännas mindre jobbigt att berätta om sin alkoholism eller andra känsliga saker.
Bland de mer uppmärksammade projekten är när Furhat testades i två Stockholmsskolor. Och just utbildningssektorn är lite extra viktigt för Furhat.
– Vi kallar det Furhat for education. Målet är att utbilda världen om sociala robotar. Få ut det till studenter och forskare och bygga kompetens.
Även om området inte handlar om rena intäkter – och inte har någon regelrätt affärsplan – så är det viktigt för Furhat ändå.
– Vi behöver få folk som kan jobba hos oss. Det är ont om kompetens inom det område som vi jobbar med – kognitiv programmering, natural language processing och så vidare.
Och så har Furhat också plockar medarbetare från många delar av världen – bland de 30 anställda finns 20 nationaliteter. Då är det ändå inte enbart ingenjörskunskap man letar efter – det handlar inte om klassisk robotik – utan de som jobbar här kommer också från områden som beteendevetenskap, psykologi, människa-maskininteraktion, lingvister och fonetiker.
Ett huvud i all ära – men finns det ingen plan för att slå ihop det med en robotkropp?
Jo, det finns det men det kan se ut på olika sätt beroende på kontext enligt Samer Al Moubayed.
– Vi kallar det för omgivning och ser det mer som vilken boning roboten ska ha. Är det en reception kan det räcka med en bänk. Andra gånger kanske den har uppgifter som kräver en kropp.
Han konstaterar också att hela idén med huvudet också är att det ska kunna förändras för att passa omständigheterna.
– Andra robotar har ett färdigt utseende. Men kanske passar det inte i den situationen.
Kanske vill du inte ha en man utan en kvinna. Kanske vill du att roboten ska se äldre ut. Kanske ska den se mer ut som en tecknad figur än en människa – Furhats ansikte går att förändra.
Vad säger du till dem som tycker det är obehagligt med robotar och är rädda för utvecklingen?
– Vi tror också att det finns vissa risker även om det kan bli lite panikartat just runt robotar för att de ser ut som oss. Men vi är med i diskussioner kring etik och även kring arbetsmarknad med fackliga organisationer. Vi vill gärna vara en del i det samtalet.
Läs också:
Det här är AI och så funkar det
Långt kvar till mänskliga robotar – men nu börjar de bli smartare
AI är på väg in i våra liv – nu måste vi ta kontrollen över tekniken
