Det finns mycket som talar för att självkörande bilar och delningskultur kan få stor betydelse för en omställning av transporterna.
Forskaren Anna Pernestål som är chef för Integrated Transport Research Lab på KTH, pekar ut både säkerhet och miljö som skäl.
Och det finns statistik som talar sitt tydliga språk: Varje år dör 1,25 miljoner människor i trafiken och 93 procent av de olyckorna beror på den mänskliga faktorn. Dagens trafik står för 20 procent av koldioxidutsläppen globalt – 33 procent i Sverige.
Men frågan är vilken väg man ska ta – sambanden är oerhört komplexa och det går knappast att tillämpa en enda strategi.
– I dag används bilen i princip som en schweizisk armékniv – den funkar ganska bra till de flesta transportbehov. I framtiden kommer vi att behöva skapa olika lösningar beroende på vem man är, var man är och vart man ska åka.
Exempelvis kan det vara vettigt att dela transporter i städer – men inte nödvändigtvis på landsbygden.
– Att skicka en självkörande taxi fem eller tio kilometer kan vara sämre än att de som bor där har en egen självkörande bil som de använder vid behov, säger Anna Pernestål.
Totalt sett är ändå delade resor helt centralt i framtiden, konstaterar hon.
– Om vi ska få till ett hållbart transportsystem så måste vi dela. Och vi måste få till ett hållbart transportsystem om vi vill att jorden ska överleva, säger hon.
När forskarna på KTH tittat på vad som skulle hända om alla dagens privata pendlingsresor i bil ersattes med självkörande taxibilar så minskade antalet fordon drastiskt.
Även för rusningstiderna räckte det med bara åtta procent av det antal bilar som krävs i dag för att frakta de bilåkande stockholmarna.
Däremot minskade inte den totala trafiken – den ökade med nästan 25 procent.
– Och det är i snitt över dygnet – tänk rusningstid på Essingeleden med 50 procent mer trafik ...
Tänk rusningstid på Essingeleden med 50 procent mer trafik ...
Anna Pernestål förklarar det med att det blir så många taxiresor som går tomma när de ska hämta upp nya passagerare.
Tittar man däremot på delade taxiresor – ett slags mellanting mellan kollektivtrafik och taxi där du får resa med andra som ska åt samma håll, kanske behöver vänta en kvart innan bilen kommer och får en 30 procent längre restid – ja, då händer det något.
Då minskar antalet fordon till fem procent av dagens mängd och trafiken går ner till 76 procent av dagens privatbilsresor.
Forskarna har också simulerat möjliga trafiksscenarior i Stockholm 2040. En där man tänker sig privata transportsätt – sådana man kör själv eller förarlösa.
Ett annat med olika typer av delade transporter – kollektivtrafik av dagens modell, en mer ”boostad” kollektivtrafik eller självkörande delade taxi.
– Det troligaste är väl inte antingen eller, men modellen vi använde tillät inte det scenariot, säger Anna Pernestål och poängterar att det handlar om simulering och inte visar sanningen – snarare en riktning.
Och det som verkade bli det som flest valde var inte delade taxitjänster som aktörer som Uber talar mycket om, utan den ”boostade” kollektivtrafiken eller den privata självkörande bilen.
– I dag står 50–60 procent av bussarnas driftskostnader av förare. Med självkörande bussar kan de pengarna användas till fler och mindre bussar som kan utgå från stombussar eller pendeltåg. De kan komma längre in i bostadsområden eftersom de är mindre och tystare. Man kan tänka sig att de snirklar runt i områdena.
Samtidigt konstaterar Anna Pernestål att det finns en mängd andra faktorer som påverkar, inte minst affärsmodellerna.
– Bara modellen för hur man betalar påverkar hur de olika alternativen används, säger hon.
Självkörande bilar innebär alltså inte i sig en minskning av trafik och utsläpp – hur vi använder dem är avgörande. Och det finns många andra variabler att fundera kring.
Om förarlösa bilar är bekväma och går att sova i så blir det lättare att resa långt med dem.
– Blir det en konkurrent till flyget då? Hur påverkar det tågtrafiken? Blir det ett bra alternativ för hållbarhet eller ett dåligt?
Och förutom självkörande bilar och bussar – vad tror hon om mer innovativa nya färdsätt som Musks Hyperloop exempelvis?
– Om vi får det att funka så skulle det vara ett energieffektivt sätt att flytta oss långa sträckor så jag hoppas på det. Det skulle kunna vara ett bra komplement.
Till sist handlar mycket om accepterandet av självkörande bilar och delningskultur hos människor i allmänhet.
– En viktig fråga är ju integriteten. Vill vi att det går att se var vi är? I Kina kan de få fram väldigt effektiva transportsystem men det har ett pris.
Och oavsett allt prat så lär det dröja innan våra vägar fylls av självkörande fordon.
– Redan i dag kör en förarlös buss i Barkarby. Men om man pratar helt självkörande överallt och hela tiden så skulle jag tro 2050–2060. Det är det som de flesta fordonstillverkare talar om också, säger Anna Pernestål.
– Med det sagt så tror jag vi kommer att se självkörande fordon innan dess på vissa områden eller delsträckor där det inte uppstår så komplicerade situationer. Landsvägar och motorvägar exempelvis.
Läs också:
Apple-grundaren tror inte på självkörande bilar – ”inte möjligt än”
Efter olyckorna: rädslan för självkörande bilar ökar
