I veckan invigde KTH ett nytt labb, Integration lab, för att testa vårdteknik i en hemliknande miljö på – det kan handla om allt ifrån golv som dämpar fall till mer smart teknik med röststyrning, sensorer och robotar.

Tanken är att det ska vara ett slags mellansteg mellan de rena labben och hemmet.

– Det har funnits testlägenheter med arbetsterapeuter där man kunnat sätta in tekniska lösningar och som används av både forskare och företag. Och här på KTH har vi självklart också klassiska labb, säger Britt Östlund, professor i teknisk vårdvetenskap på KTH.

– Men den här miljön där vi kan komma närmare verkligheten har saknats. Jag brukar säga att tekniken tänjs när den kommer in i hemmet och här i labbet närmar vi oss det.

Britt Östlund konstaterar att hemtjänsten tenderar att flyga under radarn trots att antalet äldre blir allt fler och att det enskilt vanligaste jobbet i Sverige är just att arbeta i hemtjänst.

– Det finns ett rykte att vi i Sverige är bra på välfärd men här borde vi ta oss i kragen. Vi utvecklar inte våra organisationer i takt med teknikutvecklingen. I stället tenderar vi att slappt anamma ny teknik och bara ta in nya grejer utan någon plan. Men det löser ingenting.

I stället efterlyser Britt Östlund en diskussion kring varför vi ska ha tekniken och hur man kan använda den. Vad vi ska ha den till och vad vi inte ska ha den till.

Hindren finns bland annat i vår förvaltningsmodell med självstyrande kommuner och landsting. Att 293 kommuner själva förvänts ha koll på utvecklingen ­– ja, det är orimligt konstaterar hon.

– Ansvaret blir orättvist. För att flytt fram positionerna behövs mycket mer nationell prioritering så att vi inte bara faller för tekniken som vanligt utan verkligen tänker igenom vad vi vill åstadkomma.

kth integration lab
Det här falldämpande golvet visas upp på KTH Integration Lab.

Hon pekar på att det finns regioner inom EU där man verkligen har tagit ett grepp om hur hemsjukvård och äldrevård ska kunna stödas med innovativ teknik – framför allt i norra Italien och delar av Österrike.

Och självklart utvecklas bra saker i Sverige också – bara mer fläckvis och inte mer brett integrerat i organisationen.

Att ingenjörer ofta får klä skott för dåligt fungerande teknik är orättvist tycker Britt Östlund.

– Det sägs att de inte förstår hur det ska vara. Men de gör det de ska göra. I stället borde alla som jobbar med vård och omsorg bli mer proaktiva och inte bara sitta som handfallna mottagare, säger hon.

Hon konstaterar att grunden för innovation trots allt är just vårdtagare och patienter som inte längre bara kan ses som passiva mottagare utan också aktivt söker lösningar och där Integration Lab kan tjäna som en arena för den innovationen.

Samtidigt väcks nya frågor kring hur exempelvis data som sensorer samlar in och skickar till läkare ska hanteras. Hur ska de följas upp, vem bestämmer över datan och hur den medicinska övervakningen ska ske.

Extra komplicerat blir det när inte bara teknik från den kommunala hemtjänsten utan också från sjukhuset som ska in i hemmen eftersom kroniskt sjuka och döende har rätt att vårdas hemma.

– Där finns mycket att göra när det gäller utformningen av den avancerade utrustningen när den placeras i hemmen, säger Britt Östlund.

Dessutom är den medicinska utrustningen från sjukhusen väl reglerad och testad till skillnad från det som kommuner upphandlar till sin äldrevård – och det finns ett stort behov av att försöka få ihop de olika delarna.

Men – teknik i all ära – är inte många äldre skeptiska till att använda den nya tekniken och vill inte ha in robotar i sina hem?

Nja, det är lite av en fördom att äldre skulle vara rädda för teknik konstaterar Britt Östlund.

– Är man gammal i dag har man varit med om tekniska förändringar många gånger – kanske vill man ägna livet åt något annat än att lära sig något nytt på slutet? De som vill tacka nej måste också få göra det. Det kan vara sunt att vara lite skeptisk.

Ibland handlar det också om att man har en felaktig bild kring vad det innebär – man har en bild av en robot och tror att det ska placeras en plåtlåda hemma som man sedan ska vara ensam med.

– Så fungerar det ju inte, man blir inte övergiven med tekniken. Och om det var en liten, snäll och luden robot som gick runt därhemma skulle nog fler bli förtjusta. För teknik kan ju vara väldigt roligt också, säger Britt Östlund.

Läs också: 
Grönt ljus för miljardkontraktet – nu börjar Västra Götaland att införa nytt it-stöd i vården
Nu vill vården testa blockkedjan – men vad ska den användas till?