– Det här är inte bra. Vi hade hoppats att man skulle släppa frysningen, även om vi befarade att det inte skulle bli så. Departementet har varit förvånansvärt tyst den senaste tiden, säger Peter Dahlström, samordnare för bredbandsfrågor för länsstyrelserna inom Länssamverkan bredband.

Det var den 22 december som beslutet om att inte betala ut bredbandsstödet under 2005 fattades av regeringen. Under vintern har lobbyorganisationerna försökt förmå såväl finans- som näringsdepartementet att lösa situationen.

Väntar fortfarande besked
I slutet av januari träffade en representation från Sveriges Kommuner och Landsting, med Kommunförbundets ordförande Ilmar Reepalu i spetsen, kommun- och finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg.

– Vi avvaktar fortfarande ett definitivt besked. Det är märkligt att vi inte har fått det ännu, säger Björn Björk, ansvarig för bredbandsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting.

Sven-Erik Österberg bollade i vintras över frågan till näringsdepartementet och infrastrukturminister Ulrica Messing.

– De spelar ping pong med varandra. Vi vill ha besked från någon i regeringen, det spelar ingen roll från vem, säger Björn Björk.

Låg ränta mildrar effekten
Svaret från ministrarna har hittills varit att pengarna är frysta hela 2005 och ska betalas ut igen 2006.

– Det är inga förändringar i sak nu med vårproppen. Anledningen till att vi inte häver frysningen är att det statsfinansiella läget är så ansträngt. Vi har dessutom inte fått några propåer från Sveriges Kommuner och Landsting om annat än räntekostnaderna för lånen till bredbandsutbyggnaden. Men räntenivån är nu så pass låg att de flesta kommuner borde klara kostnaden, säger Daniel Pettersson, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet.

En förtroendefråga
Enligt Björn Björk har ingen minister gett svar om problemet med räntekostnaderna.

– Det allvarligaste är dock inte penningfrågan, som kanske inte är så svår. I första hand är det här en förtroendefråga. Det har att göra med om man ska våga ge sig in i långsiktiga projekt eller inte, säger Björn Björk.

Han får medhåll från länsstyrelserna.

– Vi vänder oss mot att överenskommelsen mellan stat, kommuner och leverantörer har brutits, säger Peter Dahlström.

Fakta

Enligt länsstyrelsernas beräkningar handlar de innefrusna medlen inte om särskilt mycket pengar om de slås ut per kommun. I medeltal rör det sig om 2-3 miljoner för 2005.