Det är bråttom för EU om man ska hinna klubba ett nytt direktiv till digital upphovsrättslag. I slutet av maj är det val till Europaparlamentet, det innebär att de nuvarande parlamentarikerna har sin sista chans att rösta igenom direktivet i april.
Förslaget till det nya direktivet lades fram 2016 av EU-kommissionen. Tanken bakom är att ge europeiska innehållsproducenter bättre skydd gentemot de stora internetföretagen.
Men förslaget har blivit starkt kritiserat. Det handlar framför allt om två artiklar.
Den ena är artikel 11 som innebär att plattformar som Facebook, Google och Youtube, men även nyhetsaggregatorer som svenska Omni, måste betala licenser för länkat material – exempelvis nyheter – som läggs upp. Det som av kritikerna kallas länkskatt i debatten.
EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) säger i en intervju med SVT Nyheter att det riskerar att drabba vanliga bloggare som har annonser på sin sajt så att de får svårt att länka till nyhetsartiklar i svenska media. Samtidigt tycker han att begreppet länkskatt i sig är missvisande och mer ett utslag av att ”folk tar i från tårna när de vill väcka uppmärksamhet”.
Den andra, och kanske ännu mer kritiserade, artikeln är nummer 13 om det som motståndarna kallar ”uppladdningsfilter” och handlar om att plattformarna ska bli skyldiga att blockera upphovsrättsskyddat material.
Boka plats på årets CIO Trend – gör dig redo för 2019!
Daniel Westman, expert på it-relaterad juridik, beskriver det som att det handlar om vem som ska ansvara för att upphovsrättskyddat material inte görs tillgängligt av användarna på sajter som Youtube och Facebook.
Från att rättighetsinnehavarna själva haft ansvaret för att hålla reda på om deras material sprids olovligen och påtala det för att få bort det så flyttas ansvaret delvis över till de plattformar där materialet delas i det EU:s förslag.
– Det är alltså här filtren kommer in. Och nästa fråga blir då om det inte ger incitament för att hellre ta bort lite för mycket än lite för lite så att det stoppar även sådant som är tillåtet – som parodier exempelvis, sa han till Computer Sweden tidigare i år.
Trots massiv kritik och intensivt lobbyarbete passerade förslaget de första hindren utan problem – ministerrådet är med på noterna och i slutet av juni fick det grönt ljus också av EU-parlamentets juridiska utskott.
Sedan tog det en annan vändning när EU-parlamentet sade nej till att låta förslaget gå direkt vidare för förhandling. I stället valde det att omarbeta förslaget för att åter ta upp det i början av hösten.
De svenska EU-parlamentarikerna var i stort sett nöjda med beslutet över lag och tänkte sig att de kontroversiella artiklarna nu kunde bli lite mjukare i kanterna även om omröstningen var jämn. Och det var snarare andra parametrar än partitillhörighet som påverkade röstningen, konstaterade Jytte Guteland (S).
– Det är lite olika hur olika länder resonerar. Exempelvis tenderar Tyskland att oroa sig mer över filter och Frankrike över upphovsrätten. Det är också lite av en generationsfråga, tycker jag mig se, där de yngre är mer oroade över att utskottet godkände förslaget än de äldre.
I september var förslaget åter uppe för omröstning i Europaparlamentet och de som hoppats på mjukare formuleringar fick tji.
Denna gång röstades de kontroversiella artiklarna igenom och dessutom lades en ny passage till som innebar att enbart den som arrangerar ett sportevent ska kunna göra det tillgängligt genom att publicera, reproducera det eller spela in det. I praktiken ett förbud mot att filma exempelvis en fotbollsmatch med sin mobil.
Att Europaparlamentet röstade igenom detta var ett stort steg mot att förslaget går igenom utan allt för stora förändringar. Men det betyder inte att det är helt avgjort.
Just nu slipas på slutversionen av hur direktivet ska se ut i förhandlingar mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och medlemsländerna – en så kallad trilog. Och efter det måste förslaget passera Europaparlamentet en sista gång.
Och exempelvis det sent tillkomna förslaget om att stoppa folk från att filma på idrottsevenemang tycks nu ha skrotats.
– Lagen kring upphovsrätt som EU håller på att förhandla innehåller flera dåliga delar, bland annat förslag som kommer att drastiskt förändra hur vi ser på yttrandefrihet på internet. En av de sakerna har varit att det i praktiken blir ett förbud mot att filma exempelvis en fotbollsmatch med sin mobilkamera. Denna fråga har nu räddats, det är en delseger, säger Fredrik Federley (C) via ett mejl.
Och bland techjättarna har Youtubes vd Susan Wojcicki gått i främsta ledet mot förslaget. Hon har vädjat till EU och uttryckt att hundratusentals människors försörjning är i fara och också uppmanat dem som lägger upp material på Youtube att protestera mot förslaget på sociala medier.
Var det till sist landar är alltså oklart. Den troligaste utgången tycks ändå vara att förslaget går igenom med de kontroversiella artiklarna mer eller mindre intakta, men det skulle också kunna trubbas av lite på vägen.
Och det finns också en mycket liten, men inte obefintlig, risk att det inte blir något beslut alls för att man helt enkelt inte hinner med före valet till ett nytt Europaparlament – och då är det en ny spelplan som gäller.
Läs också:
Fortfarande kommer massor av GDPR-frågor till Datainspektionen – här är de vanligaste
Microsoft vill se lagstiftning för ansiktsigenkänning
