24 mars 2023 är det datum som kontanter blir irrelevanta, det slog forskarna Niklas Arvidsson på KTH i Stockholm och Jonas Hedman på Handelshögskolan i Köpenhamn fast i en studie förra hösten.
De räknade helt enkelt på vid vilken tidpunkt som trenden med minskad kontantanvändning och handelns ökade kostnader för kontanthantering kommer till den kritiska punkt då det helt enkelt inte lönar sig för handlarna att ta emot dem längre.
Under året har heller ingenting hänt som har förändrat den prognosen enligt Niklas Arvidsson.
– Nej, det stämmer faktiskt ganska bra fortfarande. Vi har visserligen ingen mer data från hur handlarna ser på det men nedgången av kontantanvändningen stämmer ganska bra med vår uträkning.
Det är tydligt att kontantanvändningen fortsätter minska i rask takt. Riksbankens årliga undersökning av svenskarnas betalvanor visar att de som använt kontanter under senaste månaden sjunkit från knappt 80 procent för två år sedan till runt 60 procent i dag. 13 procent använde kontanter för sitt senaste köp mot 80 procent som använde kort.
Faktum är att Swish under året kommit upp på samma nivå som kontanter – runt 60 procent använder den mobila betaltjänsten varje månad.
Samtidigt har tjänsten svajat lite på sistone. I augusti låg den nere i flera timmar och i förra veckan var det åter dags. Då tog det sex timmar innan tjänsten var uppe igen – årets längsta stopp.
I helgen hade Swish Handel också problem, det används framför allt av företag som har Swish integrerat i kassan.
Handlar det då om att belastningen helt enkelt blivit för hög så här under juletider? Nej, inte enligt Pär Ekroth, pressekreterare på Swish.
– Vi har en väldigt kraftig tillväxt inom handeln som främst är drivet av våra användare; det vill säga de vill betala med Swish i fler situationer. Driften av Swish har inte påverkats av den snabba tillväxten i handeln.
Däremot påverkar den här typen av störningar Swish varumärke konstaterar han.
– Swish tillgänglighet är vårt absolut viktigaste fokusområde. Och något som vi arbetar intensivt med tillsammans med våra partners i Swish-ekosystemet.
Och skulle den här typen av problem bli vanliga så kan det faktiskt påverka hur snabbt vi lämnar kontanterna konstaterar Niklas Arvidsson.
– Generellt sett har vi rätt lite mobila betalningar ute i handeln. Kanske tre procent av den totala omsättningen ute i butikerna. Så när sådana här saker händer så kan det mycket väl hämma framväxten av de tjänsterna. Och händer det i julhandeln när det är väldigt många köp och både kunder och försäljare är stressade – ja då är det lätt att gå tillbaka till det man känner sig trygg med. Kort eller kontanter.
En annan faktor som kan påverka kontantanvändningen i samhället är om Riksbankskommittén skulle få gehör för sitt delbetänkande med namnet Tryggad tillgång till kontanter. Där föreslår man att bankerna ska få ett större och mer uttalat ansvar att hantera kontanttjänster och ingen ska ha längre än 25 kilometer till närmaste kontanthanteringsställe.
– Ja, det kan självklart påverka hur handlare gör. Inte minst på glesbygden, i mindre orter med mindre handlare så kan ju närhet till insättningsmöjlighet göra att de tillåter kontanter längre.
Å andra sidan finns det också saker som kan accelerera färden bort från kontanter.
– Javisst, om alternativen fungerar bra – som Swish för handel och företag och de integreras väl i de administrativa system så kan det skyndas på. Eller om Apple, Samsung och Google lyckas med sina idoga försök och på allvar tar sig in på marknaden, säger Niklas Arvidsson.
Läs också:
Blipp blipp – en metod ökar kraftigt när svenskarna väljer betalningar
Riksbanken går vidare med e-kronan – nästa steg blir att upphandla teknisk lösning
