Vi har tidigare skrivit om planerna på statlig it-drift, vilken är tänkt att förläggas hos Försäkringskassan. Och som vi skrev i december har flytten till myndighetens datacenter börjat komma igång.
En av de frågor som diskuterats mest i sammanhanget är huruvida Lagen om offentlig upphandling, LOU, gäller när en myndighet ska ta hjälp av en annan. Den vanligaste bedömningen har varit att myndigheter tillhör en och samma juridiska person, det vill säga staten. Men den frågan ställdes på sin spets efter en dom i Kammarrätten i Stockholm. När Riksarkivet skulle digitalisera dagstidningar åt KB gjordes bedömningen att de två myndigheterna var för fristående från varandra och att tjänsten därför borde ha upphandlats enligt LOU.
Men trots den domen kom ett tydligt ställningstagande i frågan från Konkurrensverket den 19 december, som konstaterar att anskaffningar mellan statliga myndigheter inte omfattas av upphandlingslagstiftningen om de båda myndigheterna ingår i samma juridiska person.
”Under sådana omständigheter föreligger inte någon upphandlingsskyldighet”, skriver Konkurrensverket i sitt ställningstagande och framhåller att anskaffning av varor, tjänster eller byggentreprenader mellan två statliga myndigheter inte kan innebära att det uppstår ett offentligt kontrakt.
”Om det inte finns någon leverantör som är fristående från myndigheten kan det inte uppstå ett upphandlingspliktigt kontrakt”.
Om det inte finns någon leverantör som är fristående från myndigheten kan det inte uppstå ett upphandlingspliktigt kontrakt
Konkurrensverket tar också upp den aktuella domen från Kammarrätten i Stockholm och det faktum att många myndigheter efter den upplever reglerna som oklara. I ställningstagandet påpekas att det saknas ett prejudikat från Högsta förvaltningsdomstolen i frågan, men att EU-domstolen har klargjort under vilka omständigheter ett upphandlingspliktigt kontrakt föreligger. Och slutsatsen blir att det är denna praxis som ska vara avgörande vid bedömningen av huruvida myndigheterna ska omfattas av upphandlingslagstiftningen eller inte.
Missa inte Branschkollen – nyhetsbrevet för den svenska it-branschen. Teckna en gratis prenumeration här.
De stora outsourcingleverantörerna har varit tydliga med att marknaden kan leverera bättre och billigare it-drift än staten. Och om Konkurrensverkets uttalande underlättar för myndigheterna att hjälpa varandra utan upphandling är det fel väg att gå, enligt en enad bransch.
– Vi saknar en nyansering av frågan, var ligger de verkliga utmaningarna? Är det verkligen i samhällets intresse att begränsa möjligheten för myndigheter att göra upphandlingar, där ledande aktörer får möjlighet att konkurrera för att sedan kunna välja de bästa lösningarna? Finns det ett välunderbyggt underlag för att ta sådana steg? undrar Carl Mikael Dufberg, vice vd på IBM Svenska och affärsområdeschef för offentlig sektor.
– Det är inte rimligt att staten bedriver drift i egen regi för alla slags data. Vi ser behov av bättre beslutsunderlag, att en förbättrad dialog mellan privat och offentlig sektor behövs. Detta för att undvika såväl onödiga kostnader för samhället som risker med att begränsa möjligheter att driva innovation genom att dra bättre nytta av den mycket snabba utveckling som sker, inte minst på områden som AI och automation, säger han.
Mia Bartelson Enayatollah, chef för offentlig sektor på Fujitsu, menar också att en statlig it-drift knappast är det bästa sättet att använda skattepengarna.
– En fundering som man kan ha ur ett bredare perspektiv är omfattningen av det offentliga åtagandet och vad som är viktigt att prioritera för medborgaren och våra skattemedel. Offentlig sektor rymmer en mycket viktig roll i att säkra välfärden. Då våra skattemedel är en ändlig resurs blir prioriteringar av nyttjandet mycket viktiga. Av det skälet brukar man prioritera de områden där det inte finns en fungerande marknad med aktörer som kan utföra tjänster som det offentliga behöver. Det finns väl all anledning att fundera över om en statlig it-drift bör rymmas inom det offentliga åtagandet givet det stora behovet vi har inom exempelvis vård, skola, omsorg, rättsväsende och försvar, säger hon.
Och sällan är de vanligtvis rivaliserande konsultjättarna så överens. Lars Richter, tillförordnad chef för offentlig sektor på Tieto, instämmer med de föregående talarna.
– Vår syn på frågan kring statlig it-drift är oförändrad. Vi ser således fortfarande att en aktör som är specialiserad på att leverera it-tjänster garanterar bästa kvalitet och säkerhet, och att man med en rätt utförd outsourcing får in en kraft som kan frigöra kapital till innovationsprojekt samtidigt som man höjer säkerheten och kvaliteten, säger han.
Läs mer:
- Försäkringskassan går vidare med gemensam drift – ”vi kör på så får vi se var det slutar”
- Statens servicecenter överger upphandling igen – för dyrt anbud på nytt e-arkiv
- Allt fler myndigheter lägger it-driften hos Försäkringskassan – ”statlig säker drift sköts av staten”
- En enad bransch sågar planerna på statlig it-drift
