Ungefär ett halvår har gått sedan Norrköpings kommun köpte in fem stycken små humanoida, programmerbara Nao-robotar för att testa hur robotar skulle kunna användas i skolan.
Men det visade sig att möjligheterna var mer begränsade än man tänkt sig.
– De kommer utrustade med ett enda program – en taichiövning, säger Johan Högne, digitaliseringsdirektör i Norrköping.
När Norrköping sedan började se sig om på marknaden efter färdigprogrammerade moduler med tillämpningar att lägga in i robotarna ja då blev det stopp.
– Vi har ett motlut – leverantörsbristen är påtaglig. Det finns inga svenska eller nordiska leverantörer även om det är mycket forskning på gång. Nu har vi kört de här robotarna ett tag men det är ingen som hör av sig och säger ”gud vad bra – vi har de här tillämpningarna”.
Varför köpte ni in robotarna om det inte finns något att fylla dem med?
– Vi köpte dem som ett sätt att utmana vår egen organisation och att få igång en diskussion kring morgondagens teknik.
Johan Högne berättar att robotorna kostade 75 000 kronor styck, totalt alltså 375 000 kronor. Men han tycker inte att pengarna är bortkastade.
– Nej, alltså de står ju inte still det är bara att vi måste göra mer själva. Investeringen är väl värd pengarna bara i de diskussioner som kommit igång. Men det hade varit ännu bättre med partners.
Och han ser många möjliga vinster med robotarna i skolan.
– Nu ska vi exempelvis börja använda dem för teckenspråksundervisning – de har väldigt tydliga fingrar. Det utvecklar vi själva från scratch, säger han.
Leder enkla gympapass
Ett annat användningsområde är att låta robotarna leda enkla gympapass för att få eleverna att röra sig – något man redan testat med hjälp av det förprogrammerade taichipasset.
Det kan också handla om att låta gymnasieelever programmera dem.
– Just att det ger möjlighet att programmera riktiga robotar – att göra saker på riktigt. Och på sikt kanske det kan inkludera att prova på AI på gymnasienivå.
Vilka aktörer tänker ni er skulle kunna bidra? Läromedelsföretagen? Startups?
– Ja, vi hade ju hoppats att det skulle finnas fler startups, avknoppningar från universiteten som kommit lite längre i färdiga tillämpningar. Vi skulle också gärna se ett intresse från spelindustrin. Gamification är ju ett bra sätt att entusiasmera barn, säger han.
– Sedan finns det en förhoppning om att läromedelsföretagen ska komma in men det dröjer nog.
Att köpa in robotar och testa är ett sätt att arbeta som ligger i linje med den digitaliseringsstrategi som Norrköping dragit igång.
– Vi har tagit ett stort grepp. Vår produktportfölj omfattar runt 100 projekt varav 30-40 verksamhetsprojekt så vi går på ganska bred front, säger Johan Högne.
"Bor i en digital kommun"
– Målet är att ge invånarna en känsla av att de verkligen bor i en digital kommun där de inte bara finns en massa e-tjänster utan att de integreras så man inte bara kan lämna in ansökan digitalt utan att beslutet också kommer snabbt.
Vägen dit handlar just om att arbeta agilt och testa saker konkret i stället för att göra förstudier.
När staden exempelvis bygger 180 nya kvarter som ska vara ”smarta” så stoppas algoritmer för rödljusstyrning från matematikprofessorerna på universitetet in direkt i trafikljusen.
– Vi testar och ser vad som händer och sedan justerar vi snabbt. Det handlar om att skapa ett mindset att allt går runt kontinuerligt – vi fortsätter med nästa teknik eller nästa utmaning eller nästa insikt. Det är nya initiativ hela tiden, säger Johan Högne.
Sveriges största event inom digitala affärer är tillbaka! Webbdagarna Stockholm 19-20 mars. Boka nu!
Läs också:
Svenska Furhat tar nästa kliv – nu börjar den sociala roboten säljas
Smartare och mer skrämmande än någonsin – här är robotarna vi minns från året som gått
