Det har gått två veckor sedan Anders Ygeman, S, tilldelades posten som digitaliseringsminister – och även energiminister – och placerades på det nya infrastrukturdepartementet. När CS reporter träffar den nya ministern sitter han tillsammans med näringsdepartementet för ännu har det nya departementet inte hunnit flytta in i egna lokaler.

Trots att han sitter på infrastrukturdepartementet är det inte enbart bredband som ligger på hans bord. Till skillnad från sin företrädare Peter Eriksson har han inte bara ansvar för att se till att den digitaliseringsstrategi som tagits fram ska genomföras utan också för e-förvaltningen som tidigare legat hos civilminister Ardalan Shekarabi. It-säkerheten ligger däremot hos inrikesminister Mikael Damberg precis som den gjorde under hans egen tid som inrikesminister.

Att han fick lämna sin post som inrikesminister efter att skandalen med Transportstyrelsens it-outsourcing briserade och nu blivit digitaliseringsminister har föranlett en del syrliga kommentarer. Men Anders Ygeman värjer sig mot den kopplingen.

– Man kan ha en massa konkreta invändningar till den beskrivningen även om mina politiska motståndare kommer att fortsätta använda den. Men affären med Transportstyrelsen handlade i allt väsentligt om en generaldirektör som bröt mot lagen och jag var som minister ansvarig för den myndighet som stoppade det.

Men att du fick lämna handlade väl om att du inte skickade informationen vidare?

– Ja att jag inte säkerställde att informationen nådde statsministern och det har jag lärt mig av men det har väldigt lite att göra med digitalisering.

Bakgrund som hackare

Som tonåring drev Anders Ygeman i några år Svenska Spectravideo- och MSX-klubben och gav ut tidningen Hacker. Och it-intresset finns kvar – även om han inte tror att han skulle få jobb som programmerare direkt.

– Nej, min 14-årige son är kanske inte helt överraskande bättre på det än jag. Och jag har över tid blivit mindre prylfixerad och mer intresserad av vad man kan göra med tekniken.

Digitalisering är ju mycket mer än bredband – är det verkligen rimligt att det ska ligga på infrastrukturdepartementet?

– Ja, man kan ju se det lite gammaldags att det handlar om både de gamla och framtidens motorvägar, säger Anders Ygeman.

Visst är it och digitaliseringen mjukare än vägar och järnvägar konstaterar han men han tycker ändå att hemvisten är ganska logisk.

– Det finns ingen perfekt indelning av departement, det finns alltid fördelar och nackdelar. Men det viktiga är att statsråden arbetar över de gränserna.

Styrning – en utmaning

I en OECD-rapport från i våras konstaterades att Sverige är rätt bra förberett på digital transformation men att det finns svaga punkter just när det gäller styrning och koordination. Det handlar både om den decentraliserade modellen med kommuner och landsting och att det inte finns ett starkt maktcentrum i regeringskansliet.

Och Anders Ygeman konstaterar att det blir en utmaning nu när vi får det mer samlat.

– Samtidigt kan man ju fundera över hur den mest effektiva styrningen ser ut. Jag tror väldigt mycket handlar om att få olika befattningshavare att få upp ögonen för möjligheterna. Vissa saker måste göras nationellt medan annat görs bättre i kommunsektorn eller landstingssektorn, säger han.

Han pekar också på hur olika digitaliseringsinsatser fått väldigt olika utfall där en del varit väldigt lyckade medan andra varit ganska misslyckade där mycket pengar investerats utan att vi fått något större utfall.

Som gott exempel lyfter han fram Skatteverkets arbete med deklarationerna och som dåligt exempel att vi inte lyckats få till sammanhållna journalsystem i vården trots att stora pengar satsats.

– Den verksamhet jag hade hand om tidigare – Polisen – gjorde misslyckade satsningar som snarare försvårade verksamheten men när man nu vänt på perspektivet och utgår från användarna så blir det en helt annan utväxling på sina it-investeringar.

Just att få med sig de som arbetar och inte låsa in sig på en hög nivå är väldigt viktigt är anser han.

– Det är lätt att man tror att it-systemet ska lösa i princip allting i verksamheten men egentligen kanske det skapar lika mycket problem som det löser.

Väldigt mycket strategier

Det har tidigare talats om att skapa en it-strategi för kommunerna för att hjälpa dem att peka ut riktningen – är det något du tänker dig att få på plats?

– Det har jag inte riktigt tagit ställning till men hittills känns det som vi på digitaliseringsområdet har väldigt mycket strategier. Och det är bra med strategisk ledning men du måste ju också gå att använda så att man får någon operationell nytta av dem, säger Anders Ygeman.

Han pekar på att regeringen har ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting om it-strategi och hur ledande befattningshavare ska utbildas.

– Jag vill nog gärna höra med dem om det finns en efterfrågan på en sådan strategi från deras sida.

Så i stället för att sätta sig ner och skapa fler strategier för olika digitaliseringsområden vill han se vilka delar som saknas för att kunna förverkliga de mål som satts upp.

– Var kan vi få ut störst nyttor? Jag tror att de största nyttorna fortfarande ligger framför oss. Myndigheterna kan ju inte ens kommunicera säkert mellan varandra elektroniskt utan skickar fax.

AI inget helt eget väsen

Även om Sverige är digitalt moget så flaggas det för att vi, och hela EU, hamnat på efterkälken när det gäller AI.

– Vi ska naturligtvis flytta fram positionerna när det gäller AI, vi har sagt att vi ska vara det land som bäst ska ta till vara AI:s möjligheter. Samtidigt får man inte bli helt förblindad så att allt nu ska vara AI. Vi måste titta lite nyktert på det och hellre se AI som en del i digitaliseringen och inte ett helt eget väsen.

Vi måste titta lite nyktert på det och hellre se AI som en del i digitaliseringen och inte ett helt eget väsen.

Anders Ygeman pekar på att det finns ett glapp i dag mellan det man säger att AI ska lösa och kunna och göra och det AI faktiskt gör.

– Det är klart att vi vill trycka fram vad AI faktiskt gör så att vi blir bättre på det och då kommer det att kunna innebära stora förändringar. Men en del av det man marknadsför som AI i dag kanske inte är så jäkla intelligent.

Han är heller inte särskilt orolig för att AI och digitaliseringen ska svepa bort alla arbeten ­– där tror han snarare att faran är att stanna i den gamla tekniken.

– Jag tror att det blir betydligt fler nya jobb om vi drar nytta av digitaliseringens möjligheter än om vi inte gör det. Men det gäller att se till att vi människor hänger med i den utvecklingen. Man bör ha en positiv men inte naiv syn på möjligheterna framåt.

Finns det då något som oroar dig med digitaliseringen och AI-utvecklingen?

– Ja, massor. Exempelvis vem som har äganderätt och förfoganderätt över våra data, både offentligt och privat. Man kan fundera på hur vi ska hålla oss lagstiftningsmässigt och etiskt till det.

Risk för klyftor

Han ser också faror i hur digitaliseringen riskerar att innebära en förmögenhetsöverföring till dem som äger tekniken och de stora företagen.

– Om vi inte förmår att använda de ekonomiska resurser som frigörs så riskerar klyftorna att öka.

Kompetensbristen är ett ständigt problem som ställer sig i vägen för digitaliseringen. Och Anders Ygeman pekar på att vi behöver höja kompetensen över hela linjen. Från att öka den digitala delaktigheten och få dem som står längst utanför att lockas in till att öka kompetensen hos ledande befattningshavare.

– Så behöver vi förstås spetskompetens, rena it-specialister. Där måste vi utbilda fler och också locka hit fram andra länder ­– vilket vi presenterat åtgärder för att underlätta.

Det handlar också om att se till att folk som är duktiga inom andra områden kan öka sin digitala kompetens eller AI-kompetens framhåller han.

Kan vara bästa användare

Sveriges bästa chans framöver ligger i att ligga i utvecklingens framkant. Det är det som gör att vi kan dra till oss investeringar.

– Vi kan ha svårt att konkurrera med USA och Kina om all teknikutveckling. Men kanske kan vi vara det land som använder tekniken bäst och får bäst output av tekniken.

Anders Ygeman poängterar att vi ändå har en del fördelar – hög teknikmognad, befolkning som gillar att ta till sig ny teknik, hög penetration av mobilt bredband och förhoppningsvis en tidig implementering av 5g.

– Vill man vara kaxig kan man säga att vill man se en del av hur framtiden växer fram är Sverige ett bra land att åka till.

Läs också: 
OECD: Sverige har allt på plats för digitaliseringen – men är dåliga på att sy ihop det
Topp-politikerns okända bakgrund som hacker: "Det var en annan tid"

Sveriges största event inom digitala affärer är tillbaka! Webbdagarna Stockholm 19-20 mars. Boka nu!