Efter att regeringens digitaliseringsstrategi för skolan kom på plats 2017 har tillgången till digitala verktyg ökat och det har också arbetet med att utveckla elevernas digitala kompetens.

Det visar en ny uppföljningsrapport från Skolverket baserad på en enkätundersökning där 9 000 elever, lärare, förskolepersonal, rektorer och förskolechefer har deltagit.

I genomsnitt går det nu 1,3 elever per dator i grundskolan jämfört med 1,9 elever 2015. Och på gymnasiet går det en dator per elev – oförändrat sedan 2015.

Teknikkrångel sätter dock käppar i hjulet enligt rapporten. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan. Dessutom har de dåligt med it-support – bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag. På gymnasiet ligger det betydligt högre, där har 75 procent tillgång till it-support samma dag.

Och även om de flesta skolor har trådlös uppkoppling så är det långtifrån alltid som det räcker till för att låta alla elever i en årskurs exempelvis strömma film – något som är nödvändigt när skolorna ska genomföra digitala nationella prov som blir obligatoriskt 2022.

Dessutom finns det fortfarande ett stort kompetensutvecklingsbehov ute i skolor och förskolor. Drygt hälften av lärarna uppger att de har ett mycket stort eller ganska stort behov av att utveckla sin egen digitala kompetens för att kunna höja elevernas förmåga om sådant som att använda och förstå digitala verktyg och medier, att kritiskt förhålla sig till medier och information och att kunna lösa problem.

Runt sju av tio bland förskolepersonalen och lärarna vill också utveckla sin kompetens att programmera. Men i rapporten påpekas att enkäten gjordes förra våren innan programmering kom in i skolorna och att det varit utbildningsinsatser efter det.

Andra områden där mellan en tredjedel och en fjärdedel av lärarna efterlyser kompetens är sådant som att arbeta med bild, ljud och film, att hantera kalkylprogram, att känna till lag och rätt på internet, att främja en säker användning av internet och att arbeta förebyggande mot kränkningar.

Men det finns också områden där lärarna i dag har höjt sin kompetens jämfört med 2015. Det handlar framför allt om handfast kunskap som hur man skapar presentationer, hanterar e-post och söker information på nätet. Även när det gäller källkritik har behovet minskat och andelen lärare som arbetar med källkritik i stor utsträckning har ökat från två av tio till omkring fyra av tio på högstadiet och från tre av tio till fyra av tio på gymnasiet.

Läs också: 
Stockholms skolplattform dyrare än beräknat – en kvarts miljard över budget
Kommunen köpte dyra robotar till skolan – får kalla handen av branschen


Sveriges största event inom digitala affärer är tillbaka! Webbdagarna Stockholm 19-20 mars. Boka nu!