Nu planerar Lantmäteriet att skapa en nationell åtkomstpunkt för alla digitala detaljplaner. Det är en del i ett större regeringsuppdrag där man utreder möjligheterna att göra alla geodata som är av intresse för samhällsbyggnadsprocessen tillgängliga.

Tanken är att plattformen ska finnas på plats år 2021. Boverket har fått en föreskriftsrätt för detaljplaner som syftar till att alla nya detaljplaner ska göras digitala. Den rätten är tänkt att gälla från 2022 och från och med då ska nya detaljplaner levereras in digitalt i plattformen – förutsatt att regeringen fattar de beslut som behövs.

Malin Klintborg
Malin Klintborg, Lantmäteriet.

– Vi försöker också verka för att även de äldre detaljplanerna digitaliseras och ska kunna läggas in, men då enbart för åtkomst och visualisering. Eftersom det finns detaljplaner från 1600-talet som tagits fram under olika lagstiftning så det kan ta en stund innan äldre detaljplaner kan göras gällande digitalt, men vi måste ju börja, säger Malin Klintborg som är uppdragsledare för Digitalt först på Lantmäteriet.

I en förstudie som gjorts nyligen pekar man på att det går att automatiskt digitalisera ett stort antal av de detaljplaner som redan finns med hjälp av AI. Problemet är de äldre handritade och inskannade planerna, eftersom det krävs metadata för att kunna digitalisera dem.

Det intressanta är inte bara detaljplanen, framhåller Malin Klintborg, utan all information som bygger den. Information som vilka begränsningar som finns – om det är ett naturskyddsområde, om det finns fornminnen, hur stor byggvolymen får vara, luftförhållanden, buller och så vidare.

Och tanken är att det ska gå att göra alla möjliga typer av sökningar i informationen så att ett byggföretag exempelvis kan söka sig fram till var någonstans det finns förutsättningar för en byggnad man planerar eller var det återstår byggrätter.

– Blir det riktigt bra så ska man kunna lägga in en byggnadsritning på detaljplanen i bygglovsskedet och få automatiskt bygglovsbesked med hjälp av AI. Men det ligger nog minst tio år fram i tiden, och för att komma dit måste Plan- och Bygglagen möjliggöra för digitala arbetssätt och automatisk hantering, ett uppdrag som Boverket påbörjat arbete inom i sitt pågående regeringsuppdrag, säger Malin Klintborg.

Sveriges största event inom digitala affärer är tillbaka! Webbdagarna Stockholm 19-20 mars, Boka nu!

Förutom digitala detaljplaner finns det 15 andra olika områden där Lantmäteriet hoppas kunna tillgängliggöra data digitalt. Det handlar om väldigt mycket information exempelvis fastighetsregister, byggnadsobjekt, grundläggande kartbilder med topografisk information, trafiknät, järnvägar och liknande.

– Tekniken är det minsta hindret, det vi tittar på är framför allt de juridiska lösningarna. Det finns utöver myndighetsstyrning och informationssekretess, en mängd olika affärsmodeller som behöver ses över säger hon.

– Exempelvis är det tveksamt om informationen kring var det ligger rör och ledningar någonsin kan bli öppna data. Men det bör gå att göra slagningar kring informationen när man ska använda marken, göra den mer tillgänglig med hjälp av digitala metoder och verktyg.

I slutet av april ska Lantmäteriet lämna sin slutrapport kring hur geodata ska tillgängliggöras och där kommer det också att finnas en samlad kostnadsanalys för vad investering och förvaltning kommer att kosta.

Läs också:
Lantmäteriet klarar examensprovet – går att göra husköp i blockkedjan
Enormt intresse för öppna geodata. Vad är det som lockar egentligen?