För drygt två år sedan, i december 2016, konstaterade EU-domstolen att lagen om datalagring av trafikuppgifter hos teleoperatörerna inte var förenlig med EU-rätten.

Sedan dess har pannorna lagts i djupa veck över hur den ska ersättas så att polisen ändå får verktyg att kunna bekämpa brott – i många fall är olika typer av trafikdata, som uppgifter om vem som haft en viss ip-adress eller vilka som haft kontakt med varandra, avgörande för att kunna utreda.

I början av veckan presenterade inrikesminister Mikael Damberg presenterade huvuddragen i det nya lagförslaget som till stor del grundar sig på en utredning som presenterades hösten 2017, och nu har förslaget lämnats över till lagrådet. 

Daniel Westman, jurist som är specialiserad just på it-relaterad juridik, har tittat på det slutgiltiga förslaget som har rubriken ”Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten”.

Men så väldigt anpassat tycker han inte att förslaget är.

– Det här är ju väldigt omfattande och komplext, men jag skulle ändå säga att man lägger sig väldigt nära det system man hade tidigare och som EU-domstolen underkänt, säger han.

Visserligen kortas lagringstiden för vissa delar, som lokaliseringsdata, och vissa typer av uppgifter plockas bort. Frågan är dock om det verkligen räcker för att möta EU-domstolens krav.

– Det avgörande kriteriet från domstolen är att den trafikdatalagring som görs sammantaget ger möjlighet att skapa en fullständig bild av en persons kommunikationsmönster. Och i allt väsentligt är den nya lagen lika ingripande, säger Daniel Westman.

I allt väsentligt är den nya lagen lika ingripande

Att man sedan lägger in argument som att vi har en skyldighet att skydda våra medborgare – ja, det är ju argument som EU-domstolen redan bör ha beaktat.

I den utredning som ligger till grund för det nya lagförslaget resonerades också om att EU-domstolens avgörande byggt på en felaktigt ställd fråga – att den svenska datalagringen innefattar samtliga uppgifter. Man menar att det är felaktigt eftersom den ju inte omfattar trafik hos tjänster som exempelvis Skype, e-post eller sociala medier.

Daniel Westman säger att han inte riktigt gått till botten med den frågan, men konstaterar samtidigt att det visserligen stämmer att alla de uppgifterna inte lagras nu men att exempelvis tjänster som Skype kan komma att omfattas när den nya regleringen kring e-privacy och en ny telekomreglering kommer på plats.

– Där likställer man den typen av tjänster med andra telekomtjänster, så då kan de komma att bli tillämpliga även på datalagring. Det där får man nog ta och titta närmare på.

Daniel Westman menar att förslaget inte riktigt accepterar det synsätt som ligger till grund för EU-domstolens bedömning.

– Man stångar på igen och går lite pliktskyldigt igenom alternativ, som exempelvis riktad lagring där man väljer ut områden, personkretsar eller tidpunkter. Man konstaterar att det inte är en lika effektiv metod – men det är det ju heller ingen som sagt. Däremot är den tillåten enligt EU-rätt.

En sådan modell skulle innebära lagring i fall där en person exempelvis haft kontakt med någon misstänkt eller om någons mobil befunnit sig på en viss plats. Det skulle kunna vara rätt vida ramar eftersom det inte handlar om avlyssning men ändå inte omfatta alla utan att det finns någon motivering till det.

Kanske kan man också tänka sig att man skulle kunna lagra alla data i ett område direkt efter att något hänt där, exempelvis ett terrorbrott.

– Det skulle innebära att man lagrade allt under kort tid, kanske någon dag, men att det skulle gå att frysa lagringen om något inträffar. Det är också något som diskuterats, säger Daniel Westman.

Jag skulle bli förvånad om de säger att det är helt okej

Bedömer du att lagrådet kommer att ha synpunkter på förslaget?

– Jag skulle bli förvånad om de säger att det är helt okej. Men det ska bli intressant att se. Uppenbarligen har det ju funnits tung juridisk kritik – även om en del tunga juridiskt kunniga remissinstanser tidigare gått på samma linje som utredningen också. Ändå har man valt att gå fram med det här lagförslaget.

Han konstaterar att diskussionen i dag är fastlåst och att många cementerat sina positioner.

– Det kanske är lite subtilt, men jag skulle säga att när man från regeringens sida talar om det som att göra en avvägning mellan integritet och brottsbekämpning så är det inte samma syn som EU-domstolen har. Den ser lagringen som ett allvarligt ingrepp som ska göras så begränsat som möjligt. De olika utgångspunkterna är lite avgörande för var man hamnar, säger Daniel Westman.

Läs också:
Här är regeringens förslag på ny datalagringslag – geodata sparas kortast tid
Efter 1177-läckan: Region Stockholm tillsätter oberoende utredning