Ulricehamn är först ut att testa en ny lösning där nätverkskameror installeras i ambulansen och man kan koppla in en läkare från strokejouren på Sahlgrenska sjukhuset för konsultation. I dagarna följer även Skene efter.

– Vi började med det skarpt för två tre veckor sedan, säger Jens Mållberg, ambulanssjuksköterska i Ulricehamn och en av två som lär ut hur kamerorna ska hanteras till sina kolleger.

Som ambulanssjukvårdare gör man en första diagnos när man misstänker stroke. Det finns en poängskala där man går igenom olika punkter som patientens medvetandegrad, orientering och halvsidesförlamning bland annat. Kommer man över en viss poäng så bedöms det vara stroke.

Om det är så är det läge att koppla in kamerorna i ambulansen.

– Vi får slå på systemet och så ringer vi upp neurologjouren som kopplar upp sig och kan se patienten och göra en noggrannare bedömning. De har fler punkter som de tittar på, säger Jens Mållberg.

kameror ambulans
Med kameror i ambulansen kan läkaren se patienten i realtid.

Lösningen har tagits fram genom ett samarbete inom Prehospital ICT Arena vid Lindholmen Science Park tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Högskolan i Borås, ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen och Chalmers tekniska högskola och kamerorna kommer från Axis.

Totalt finns tre kameror som är placerade så att en ger en överblick, en ger närbild och en ger en sidobild.

– Det går att zooma in så att man kan se pupillerna på patienterna så det ger läkaren en väldigt bra bild av läget.

Beroende på läkarens bedömning kör ambulansen antingen till det mindre, mer närliggande sjukhuset, eller till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

– Det finns två olika behandlingar. Man kan ge propplösande och det görs på alla sjukhus eller så kan man ta ut proppen mekaniskt med en kateter och det görs i Göteborg. Det senare är en bättre metod om det är mer allvarligt, säger Jens Mållberg.

Att snabbt få in patienter med svår stroke till så kallad trombektomi där en kateter avlägsnar proppen ur ett påverkat blodkärl, har visat sig ge betydande vårdmässiga fördelar – det kan vara skillnaden på ett oberoende fortsatt liv eller inte. Det väntas också ge en stor samhällsekonomisk nytta. Varje extra genomförd trombektomi ger i snitt en nettobesparing på 400 000 kronor beräknar projektet. Dessutom sparar man minst en timmes transporttid med videobedömningen.

Tidigare har ambulansen kört till det närmaste sjukhuset i Borås och så har det avgjorts om patienten ska skickas vidare till Göteborg.

– Nu åker vi vidare direkt vilket innebär att vi inte förlorar tid. Och det är avgörande för att det inte ska bli större skador och en längre rehab.

Jens Mållberg ser stora fördelar med att läkaren på allvar kan se patienten i realtid – tidigare har ambulanspersonalen beskrivit tillståndet via telefon.

– Då är det svårt att beskriva grader och det blir lite av en tolkningsfråga hur dålig patienten är, säger han.

Att just Ulricehamn och Skene valts ut för att testa kameralösningen skarpt är därför inte en slump.

– Vi har valt de här platserna med omsorg, säger Bengt Arne Sjöqvist, professor inom hälsoinformatik på Chalmers tekniska högskola och programansvarig för Prehospital ICT Arena.

Det handlar om att båda orterna ligger relativt långt från Sahlgrenska sjukhuset och ambulanserna har att välja på att åka till ett akutsjukhus i närheten som erbjuder propplösande eller att åka in till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

– Att fatta beslut om vilket alternativ som är lämpligast i det enskilda fallet kräver bedömning av stroke-expert. Särskilt viktigt blir detta stöd till ambulanspersonalen om det innebär att åka förbi ett bra sjukhus för att åka in till ett längre bort. Det är viktigt att läkaren kan göra den här bedömningen.

Både Jens Mållberg och Bengt Arne Sjöqvist hoppas att tekniken ska kunna användas även för annan vård framöver.

– Vi håller exempelvis på att diskutera med traumasjukvården om det skulle kunna användas där. Men det har vi inte riktigt analyserat ännu, säger Bengt Arne Sjöqvist.

Bengt Arne Sjöqvist
Bengt Arne Sjöqvist, professor inom hälsoinformatik på Chalmers tekniska högskola och programansvarig för Prehospital ICT Arena.

Han pekar också på att man exempelvis i England ofta lämnar patienter i hemmet eftersom transport till sjukhus inte är bästa alternativet. Detta blir också vanligare i Sverige. Med hjälp av en läkare som är uppkopplad med kamera kan ambulanspersonalen få stöd i sådana beslut om man är osäker.

Det är något som även Jens Mållberg ser framför sig.

– Där skulle vi kunna ha kameran på axeln när vi pratar med läkaren.

Det har varit en lång resa innan den här lösningen nu kommit ut för att testas på allvar.

– Vi har arbetat mycket med olika simuleringar för att få till exakt rätt kameravinklar och tittat på hur det här påverkar arbetsprocessen när strokejourer ska kunna kopplas in till ambulanserna, säger Bengt Arne Sjöqvist.

Någon exakt tidsram finns inte för projektet men fram till sommaren ska de tre ambulanserna rulla i alla fall. Sedan hoppas Bengt Arne Sjöqvist att den kliniska testen ska utökas till ytterligare 10–12 ambulanser.

­– Vi kommer att behöva mera kliniska data än vad vi får från de tre som är ute nu innan man eventuellt kan fatta beslut om ett brett införande i regionen, säger han.

Läs också: 
Trögt för ny teknik i välfärden – ”Sverige borde ta sig i kragen”
Nu vill vården testa blockkedjan – men vad ska den användas till?

Fakta

  • Stroke drabbar runt 30 000 personer i Sverige varje år. I huvudsak drabbas personer över 70 år men även yngre drabbas. Kvinnor och män drabbas i samma utsträckning. Runt 20 procent avlider och 30 procent får livslånga men.
  • Årskostnaden ligger på 19 miljarder kronor – ingen annan kroppslig sjukdom kostar samhället lika mycket eftersom den kräver fler vårddagar än andra sjukdomar.