Arbetsförmedlingen är utsatt för ett högt förändringstryck. I början av året varslades 4 500 medarbetare och i går fattades beslut om att dra ner kraftigt på antalet kontor – runt 130 av totalt 242 kontor ska bort.

Skälen till de stora neddragningarna är att Arbetsförmedlingens uppdrag omdefinieras i och med regeringens januariöverenskommelse – i stället för att just förmedla arbeten ska myndigheten i stället bedöma de arbetssökandes behov av stöd och insatser. Sedan ska man slussa ut dem till privata aktörer.

Samtidigt med neddragningarna meddelar Arbetsförmedlingen att man intensifierar arbetet med sina digitala tjänster.

Allt detta innebär att pressen på it-verksamheten på myndigheten ökar. Och faktum är att Arbetsförmedlingen har blivit bättre på styrningen av sin it-utveckling visar Statskontorets slutrapport om Arbetsförmedlingens interna styrning som i dagarna lämnades över till regeringen.

I en första rapport för två år sedan var kritiken mot it-utvecklingen på Arbetsförmedlingen hård. Statskontoret konstaterade att Arbetsförmedlingen hade fastnat i ett omodernt tjänsteutbud och ineffektiva arbetssätt. Orsaken var både problem med teknik och med styrning och en oförmåga att prioritera och utveckla de digitala tjänsterna och de interna systemstöden.

Men det har gått rejält framåt sedan dess. På relativt kort tid har leveranskapaciteten av digitala it-tjänster ökat och it-styrningen utvecklats skriver Statskontoret – som också pekar ut ett antal brister.

Nu behöver man lägga in en extra växel för att klara den planerade verksamhetsomställningen som ska vara klar 2021 och på kort tid ta fram nya interna it-stöd.

Just det interna it-stödet är kraftigt eftersatt konstaterar Statskontoret. Tanken var att moderniserade stöd för personalen skulle varit på plats redan 2017 men så har det inte blivit. I stället har man fokuserat på att få basplattformar på plats – de ska utgöra grunden för bättre internt it-stöd.

Den snabba förändringstakten innebär också en risk i sig. I rapporten konstateras att it-verksamheten har gått till en kultur där medarbetarna ska ta större ansvar och där finns tecken på att kompetensutvecklingen inte hänger med. Det kan leda till ett stort konsultberoende. Och det finns också en risk att den övriga verksamheten inte hänger med och inte kan ta emot nya it-tjänster på ett bra sätt.

Statskontoret har också synpunkter på den ekonomiska styrningen av it-utvecklingen. Under 2017 var Arbetsförmedlingen tvingat att stoppa delar av it-verksamheten efter att man överskridit budgeten med 57 miljoner kronor.

Sedan dess har ekonomistyrningen visserligen stärkts men inte tillräckligt. I rapporten understryks att utveckling och drift av it-stöd ofta kräver stora investeringar och det i sin tur förutsätter riskanalys och rutiner för kostnadskontroll. Stöd och tjänster som införs måste följas upp så man ser om de verkligen bidrar till verksamhetsmålen som man tänkt sig.

I dag ligger den totala it-budgeten för it-avdelningen och verksamhetsområdet Af Direkt som ansvarar för leveranserna på 1,9 miljarder kronor för 2019. Det är drygt 600 miljoner kronor mer än förra året.

För det fortsatta arbetet föreslår Statskontoret bland annat att Arbetsförmedlingen ser till att digitaliseringen ger den effekt och de nyttor man tänker sig, ser till att it-avdelningen plockar upp användarnas behov och att it-verksamheten stärker ekonomiperspektivet i styrningen. Enligt Statskontoret ligger förslagen i stort sett i linje med den inriktning som regeringen pekat ut framåt för myndigheten.

Läs också: 
Utredare: Arbetsförmedlingen har ”för stark tilltro” till sin digitaliseringstakt
Arbetsförmedlingen bygger ekosystem för jobtech – för bättre jobbmatchning