Konsultbolagen fortsätter att skrika efter kompetens, och det finns inte minst ett antal heta områden som är extra intressanta där man hittar exempelvis dataanalys, säkerhet och riskhantering samt AI och maskininlärning. Men som vi tidigare har konstaterat finns det en väldigt stukad marknadseffekt på arbetsmarknaden. När företagen ska jaga de mest eftertraktade kompetenserna släpar löneökningarna efter och har svårt att hänga med efterfrågan.
Ett sätt att bemöta kompetenskrisen som ofta lyfts fram är att svenska bolag borde kunna locka expertis från andra länder. Men även här finns en liknande problematik där lönerna också är i fokus.
Tittar man på Statistiska centralbyråns statistik för de senaste fem åren så har lönerna visserligen ökat nominellt. Om man däremot tittar på reallöneutvecklingen så gör den svaga kronan att bilden är den totalt motsatta. I tio av 13 studerade kategorier minskar reallönen. Verksamhetsnära it-chefer, speldesigners och systemanalytiker är de tre undantag som bekräftar regeln.
Och låga reallöner gör så klart att det kommer vara svårt för Sverige att behålla sin attraktionskraft för digitala stjärnor från andra länder. Och givetvis kan det även göra att de svenskar som är extra eftertraktade ser andra möjligheter utomlands.
– Utvecklingen är bekymmersam. Vi har hög tillväxt och relativt hög medelålder i den svenska it-branschen. Inom de närmaste fem åren kommer 7 procent av it-arbetarna att falla för åldersstrecket. För att täcka avgångar och tillväxt kommer inte tillflödet från universitet och högskolor att räcka till, och vi kommer i ännu högre grad än tidigare att vara beroende av arbetskraft från övriga EU, säger Martin Sundblad, analyschef på IDC och poängterar att det kan få allvarliga effekter.
– Att vi då har en sjunkande reell lönenivå gör oss sårbara. Kunskapsbristen är reell, den leder redan till förskjutningar och problem i våra it-projekt. Rationaliseringar och investeringar skjuts på framtiden och företag och it-leverantörer kommer att behöva hitta nya vägar att premiera personal och kompensera för valutautvecklingen.
Beatrice Silow är kommunikations- och kulturchef på konsultbolaget Sigma. Hon säger att hon ganska ofta anställer folk som är engelskspråkiga. Det handlar oftast om olika typer av utvecklarkompetens, och hon säger att det ibland märks att det blir svårt för Sverige att sticka ut i konkurrensen.
– Ja, inom vissa specialistkompetenser upplever vi det. Framför allt i de områden där det är extremt svårt att få tag i rätt personer. Då blir det svårare att konkurrera med andra länder, men annars tycker vi inte att det är ett så stort bekymmer, säger hon.
Med låga reallöner handlar det istället om att försöka vara kreativ och erbjuda annat.
– Man får titta efter behovet i varje specifikt fall och se hur det ser ut. Det är väldigt olika. Man får titta på andra möjligheter och göra olika upplägg, och vi får vara mer anpassningsbara med vad vi kan erbjuda inom organisationen och se om det är något annat kan bidra med istället.
Hos konsultbolaget Sogeti säger Sverige-vd Sergio de Brito att det finns ett antal områden, som robotic process automation, test, molnet, cybersecurity och devops, där det är extra svårt att rekrytera just nu. Han har dock inte märkt av att utländsk personal skulle avskräckas av de låga reallönerna. Och han betonar att det finns många andra saker som man kan trycka på för att visa Sveriges bästa sidor.
– Sverige fortsätter att ha en stark attraktionskraft. Vi är ett land känt för att ligga i framkant på teknik och innovation. Vi är också ett erkänt välfärdsland med stora möjligheter till balans i arbetslivet med bra föräldraledighet, semester, dagis med mera. Och vi har kommit relativt långt avseende jämställdhet, säger han.
Läs också:
Utländska it-proffs kastas ut trots skriande kompetensbrist. Hur löser vi det?
Kompetensbristen fortsätter plåga branschen. Så varför går inte lönerna upp?
