Nu ska svensk polis få ett nytt tillskott i sin verktygslåda – drönare. Fast inom Polisen kallar man dem inte drönare – där går de under det mer officiella namnet UAS, unmanned aerial system, eller UAV, unmanned aerial vehicle.

– När vi säger drönare så menar vi en obemannad luftfarkost som inte är vår, säger Rickard Henningsson, ansvarig för det nationella införandet av UAS.

När CS kommer till Polisens utbildningsplats i Solna så examineras just 16 polisanställda som gått en första testutbildning för att bli drönaroperatörer. De provar på olika typer av flygning samtidigt som de får frågor kring regelverket kopplat till praktiska övningar.

Och det är förvånansvärt svårt att följa den snabbrörliga drönaren som snabbt blir till en liten vit prick när den stiger upp mot dagens klarblå himmel – de två som ska hålla den i sikte har fullt sjå.

Snart kommer många fler att få prova på samma sak. Under det närmaste året kommer Polisen att utbilda operatörer för fulla muggar.

– I dag har vi runt 50 operatörer inom Polisen och runt 60 UAV. Om något år räknar jag med att det finns runt 150 av bägge, säger Rickard Henningsson.

Det innebär att alla polisregioner nu kommer att få tillgång till luftburna farkoster – Polisen har visserligen sju polishelikoptrar men de är utplacerade på fem platser från norr till söder och inte i varje region, även om de har tillgång till dem.

Före sommaren är också tanken att man ska genomföra en stor upphandling av drönare som går ut internationellt berättar han. Förhoppningen är att inleda den i april och slutföra den i juni.

Exakt hur många drönare man sedan köper in beror på de olika polisregionernas behov enligt Rickard Henningsson. Det kommer också att finnas krav på olika typer av förmågor på drönarna.

– Det beror på regionernas behovsanalys, men kraven kan se olika ut beroende på vad drönarna används till. Om den ska användas för att leta efter försvunna människor kanske man vill ha en värmekamera och har man mycket arbete i en stadsmiljö kan man vilja ha en bra zoomkamera.

Så det är inte omöjligt att olika leverantörer tar hem olika delar av upphandlingen.

När drönarna är inköpta och operatörerna utbildade är det dags för regionerna att börja använda sig av de nya möjligheterna – och de är många.

– Exakt hur de vill använda drönarna bestämmer de själva, men man kan säga att det finns tre huvuduppdrag – brottsutredning, informationsinhämtning och eftersök av en person.

När det gäller informationsinhämtning är det troligen det område där drönarna redan testats mest – som vid stora fotbollsmatcher, vid NRM-demonstrationen i Stockholm i höstas och under skogsbränderna i somras.

Sökande efter personer kan handla om både att leta efter en brottsling som just lämnat en brottsplats eller att söka efter försvunna människor.

– Det jag inte tror att så många tänker på är hur mycket bättre brottsutredningar vi kan få, säger Rickard Henningsson.

Brottsplatsutredningar kan kompletteras med flygbilder över en brottsplats där man kan zooma in olika fynd i närbild innan för många människor rört sig på platsen.

Han berättar om hur bilderna som tas över en brottsplats kan göras om till 3D vilket är användbart inte minst när man förhör vittnen. Kan verkligen vittnet ha sett det som man uppger från platsen där hen stod?

– På det här sättet kan vi få regelmässigt bättre brottsutredningar med högre rättssäkerhet. Visst har vi kunnat ta fram flygbilder även med de helikoptrar vi redan har – men det är ju en helt annan kostnad.

Och ytterligare ett användningsområde som Rickard Henningsson lyfter är hur drönare kan användas för att höja polisernas egen säkerhet genom att exempelvis kunna se hur det ser ut i ett område där poliser skickas in.

– Det har hänt att vi lockats till en plats för att sedan få stenar kastade på oss – nu kan vi få hjälp av drönare så att vi är förberedda på vad som väntar.

I det skede som man nu är inne i koncentrerar sig Polisen på att få in drönare som klarar de mer grundläggande kraven – som man flyger dagtid och hela tiden har i sikte.

– De ska in i vår vardag. Men det betyder inte att vi inte också kommer att skaffa oss spetsförmågor, säger Rickard Henningsson.

Han pekar på att den första generationen drönare, som upphandlades till det pilotprojekt som genomfördes mellan 2015 och 2017, är lite vassare än de som man använt i testutbildningen – de klarar exempelvis nattflygningar. Men så kostade de också 1,7 miljoner kronor styck medan de som används i utbildningen i dag kostar 12 000 kronor.

Men det är ju inte bara ni inom Polisen som använder er av drönare – det kan ju brottslingar och terrorister också göra. Hur hindrar ni det?

– Det pågår ett projekt för just anti-UAS som tittar på det mest effektiva sättet att bekämpa drönare. Men det finns egentligen inte en enda metod eller lösning, förmodligen får man använda flera, säger Rickard Henningsson.

I Nederländerna testade man att låta örnar stoppa drönare – det var effektivt men är stoppat nu för att det var dyrt och att större drönare med metallpropellrar skadade örnarna. Ett rimligare alternativ finns i Schweiz där de har nätkastare som fångar in drönare. Det svensk polis kan göra redan i dag är att störa ut signaler.

– Sedan är ju också frågan hur man stoppar en drönare som bär en bomb exempelvis. Ska vi skjuta ner den? Då kan den ju skada de som står nedanför just där i stället.

Men att drönare är på väg in i Polisen för att stanna det är Rickard Henningsson säker på.

– Teknikutvecklingen har gjort att vi kan ta lägesbilder och följa läget från luften till en rimlig kostnad. Det är en gamechanger, säger han.

Redan under nästa år är det också dags för en större konferens där nästa steg ska diskuteras – till tredje generationens drönare.

Läs också: 
Nu testar Polisen sina nya drönare skarpt – ”går över förväntan”