Körkort och dagens olika SIS-märkta id-kort slopas som identitetshandlingar när det behövs hög säkerhet. Giltighetstiden ska bli fem år. Och för att få ut sin e-legitimation den första gången ska det krävas ett fysiskt besök första gången det ges ut. Det föreslår utredningen Ett säkert statligt ID-kort som lämnades över till inrikesminister Mikael Damberg idag.

– I dag finns 13 olika varianter av id-handlingar som man kan använda identifiera sig med i situationer hög säkerhet, säger regeringens särskilda utredare Inga-Lill Askersjö.

Och djungeln av id-kort med varierande säkerhet har bidragit till att bedrägerierna skjutit i höjden de senaste tio åren.

Av totalt 1 090 svenska identitetshandlingar som undersökts av NFC, Nationellt forensiskt centrum mellan 2012 och 2017 bedömdes 80 procent vara falska och av dem var 58 procent SIS-märkta och 37 procent körkort.

Det är kort som inte har någon biometrisk information. Inga pass och nationella id-kort hade förfalskats – och där ansiktsbilder ligger med på chippet.

Dessutom är det en mängd aktörer som i dag kan utfärda id-kort som kan användas vid alla typer av ärenden – flera myndigheter men också banker och företag.

För att få bättre ordning och högre säkerhet vill utredaren nu lägga ansvaret för att utfärda pass och nationella id-kort på Polisen – och bara de id-handlingarna ska gälla när det gäller tre viktiga områden – när pass utfärdas, när statligt id-kort utfärdas och när man genomför transaktioner som omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De statliga id-handlingarna ska innehålla ansiktsbilder och fingeravtryck.

Det innebär att körkort som många svenskar använder idag inte längre kommer att duga som en fullgod id-handling.

Det handlar dock inte om att helt förbjuda andra handlingar för legitimering och identifiering förklarar Inga-Lill Askersjö, den som tar emot handlingen som lägger nivån på sin säkerhet.

– De kanske finns kvar när man inte behöver samma säkerhet – som exempelvis kan man tänka sig att företag fortfarande kommer att utfärda tjänstekort till anställda.

När det gäller e-legitimation vill utredningen också strama åt identifieringen för att se till att det verkligen är rätt person som är kopplad till det. Därför föreslår man att även e-legitimationer ska utfärdas först i samband med fysiskt besök hos Polisen. Där läggs det in i den fysiska id-handlingen.

– Det kan låta som ett gammalmodigt sätt att tänka – många känner säkert att man vill ha sitt e-leg i mobilen. Men det utesluter inte det. Det handlar bara om att det ska vara första länken i kedjan så att e-legitimationen säkras med fingeravtryck och bild – sedan kan man växla in den i andra lösningar och lägga den i mobilen exempelvis, säger Inga-Lill Asksjö.

Hon konstaterar också att Bank-id som de flesta använder i dag inte utfärdas på högsta tillitsnivå och att det också innebär att vi kan bli nekade tillgång till e-tjänster i andra länder inom EU för att de inte uppfyller kraven.

De nya reglerna föreslås börja gälla från den 1 januari 2022 för att Polisen ska hinna med en del utveckling och upphandlingar. Körkort och SIS-märkta kort ska sluta gälla som fullgoda id-handlingar ett år senare.

Förslaget ska nu ut på remiss.

Läs också: 
Här säljs pass, id-kort, bankkonton, kändisskap och lajks – så mycket kostar det
Svenska e-legitimationer står utanför EU:s id-samarbete