Det har snart gått fem år sedan den stora skogsbranden i Västmanland och den lokala viltförvaltningen arbetar för att en ny skog ska växa upp. Men problemet är att älgar, rådjur och kronhjort är förtjusta i plantorna. För att få ett bättre grepp om hur hjortdjuren rör sig och förebygga betesskadorna bad förvaltningen Skogsstyrelsen om hjälp.

– Vi fick en förfrågan om hur man kan använda ny teknik för inventering och vi föreslog drönare med värmekamera, säger Annette Eilert som är verksamhetsutvecklare på Skogsstyrelsen och dessutom drönarpilot.

Maskinparken fanns redan på plats efter tidigare mindre insamlingar av fältdata.

– Vi har använt tekniken för att inventera vilt i mindre försök. Men så storskaligt som detta har inte gjorts tidigare, säger hon.

I december förra året genomfördes pilotstudien över det branddrabbade området – drönaren förprogrammerades att söka av 10 hektar i taget men övervakades och styrdes på plats. Totalt inventerades 330 hektar.

– Vi trodde vi skulle få mest träffar nattetid – men vi slogs direkt av att vi fick mest träffar dagtid. Djuren var inte skygga utan rörde sig över öppna ytor mitt på ljusan dag och inte som vi tidigare trott mest vid gryning och skymning, säger Annette Eilert.

De skrämdes heller inte av drönaren ens när den låg 40 meter ovanför. Något som är viktigt för man vill absolut inte skrämma viltet och riskera fel i resultaten.

När man får en god uppfattning om hur det ser ut i ett område kan det styra vilka insatser som görs för att skydda den nyplanterade skogen från betesskador.

– Genom att vi får en ögonblicksbild så kan vi utifrån det bedöma hur mycket vilt som ska skjutas av. Om det exempelvis inte finns så mycket älgar men mycket kronhjort i ett område så kan man rikta in sig på kronhjortar i första hand.

Tidigare har man gjort liknande inventeringar med flygplan men drönare har stora fördelar enligt Annette Eilert. Inte minst är det betydligt billigare.

– Men det finns en miljöaspekt också – flygplan är inte miljövänligt. Det gör det också möjligt att ha en expert på plats. När man tar flygfoton ska en viltexpert tolka dem i efterhand och nu kan experten i stället vara med och flyga och göra bedömningarna på plats.

Nu hoppas Skogsstyrelsen kunna gå vidare och utveckla tekniken så att den kan användas även för områden med tät skog. Dessutom krävs specialtillstånd från Transportstyrelsen för den typen av flygningar.

– Man får inte släppa drönaren ur sikte enligt regelverket, men är det tät skog så blir den ju skymd ibland så där behöver man tillstånd.

Tanken är att markägare och lokala viltförvaltningar ska kunna lära sig tekniken och själva kunna genomföra inventeringar.

– På det här sättet kan man göra dem flera gånger om året och det gör att man också får ett bättre underlag för att fatta beslut, säger Annette Eilert.

Läs också: 
Nu ska drönare bli en del av Polisens vardag – stor upphandling på gång
Kan drönare bli en del av stadsbilden? Nu ska det undersökas.