Utvecklingen av e-id i Sverige har länge överlåtits åt bankerna – Bank-id har blivit närapå synonymt med e-id.

En av de få utmanarna är Freja Eid, en mobil e-legitimation som säkerhetsföretaget Verisec lanserade förra våren.

Men Johan Henrikson, vd på Verisec, tror att det kommer att hända mycket framöver. En start är det förslag om att staten ska säkra utfärdandet av e-legitimationer genom att de ska läggas in i de statliga id-kort som Polisen utfärdar – och bara de statliga id-korten kommer att duga för den högsta tillitsnivån.

– Från vår synvinkel är det ett mycket positivt förslag. En av våra största utmaningar är att om vi ska utfärda ett e-leg på mobilen så måste vi utgå från någon form av fysisk legitimation. Problemet är att vi vet att körkort förfalskas, säger han.

– Vi kan heller inte ställa frågor digitalt till Transportstyrelsen så vi måste ringa för varje körkort. Polisen däremot har gått i förväg – där kan vi slå digitalt mot deras passregister. Så det gör det enklare om det nya e-leget ligger på det fysiska kortet. Och när utfärdandet är säkrare så får vi ned den typen av bedrägerier.

Han framhåller också att den statliga e-legitimationen inte tar bort behovet av mobil e-legitimation.

– Det vi gör är att bygga upp tjänster där man kan använda sin e-legitimation via mobilen och appen, det tänker inte staten göra.

Med den e-legitimation som läggs in i den fysiska legitimationen skapas i stället en grundbult att utgå ifrån för de leverantörer som finns på marknaden. Och de är alldeles för få konstaterar Johan Henrikson.

– En viktig del för att få saker att hända är att vi får in fler aktörer på marknaden. Sverige har en unik koncentration där en aktör dominerar som finns i få andra länder. Konkurrens uppstår först när marknaden fungerar och det är svårt att gå in när en jätte sitter på alla transaktioner, säger han.

Dessutom är det inte helt enkelt att ta sig in på marknaden. Det kräver ett antal certifieringar och sedan måste man också attrahera ett antal tjänster och ett antal individer så det är en uppförsbacke.

Samtidigt ser han öppningar för nya områden där Bank-id inte finns. Det handlar om att se hur e-id kan bli allt mer av en digital identitet.

Johan Henrikson
Johan Henrikson.

– Tror man på att den digitala identiteten kommer att vara bredare än i dag så ser man också potentialen i det, säger han.

Johan Henrikson pekar på hur det finns hela områden där det kan finnas behov av digitala identiteter – som skolan eller idrottsrörelsen exempelvis.

– Alla skolelever som har nationella prov ska göra dem helt digitalt – då måste vi ha någon form av identitetshandling faktiskt.

Och där handlar det också om att ändra synen från att se e-legitimation som något statiskt som alltid måste ha den högsta nivån av tillit.

– Vi behöver ett tydligare regelverk ifrån staten. I dag finns ett tillitsramverk som kan förenklas och förtydligas så att man kan skapa olika tillitsnivåer för olika ändamål. Vi är på väg åt det håller men inte kommit dit i verkligheten. Samtidigt behöver vi göra den övergången för att locka in fler aktörer.

Just den här bredadde synen på digital identitet är det som kan driva utvecklingen framåt.

– Vi måste tänka på vad vi kan använda dem till mer. Kanske kan jag administrera mitt smarta hem om några år. När jag säljer mitt smarta hem – hur överför jag då rättigheterna till köparen? Det finns inga sådana mekanismer i dag.

Det handlar också om att se hur e-legitimationer kan flytta in i den teknik som kommer och inte bara ligger i våra mobiler.

– Vi får aldrig tänka att mobilen är den enda bäraren, absolut inte. När vi har Google och Alexa i våra hem så kan det behövas en mekanism för att identifiera sig i förhållande till dem som är mer än bara Hej Google.

Och vi måste också fundera över när det verkligen är nödvändigt att alltid lämna ifrån sig alla sina personuppgifter. Ett exempel kan vara Systembolaget – det enda som behövs egentligen är att det kommer ett klartecken om att den som handlar är över 20 år. Där skulle man kunna använda tokens med enbart den information som krävs.

– Om man börjar ställa frågan vad det är som verkligen behövs – ja då börjar folk tänka till, säger Johan Henrikson.

Tror du att det börjar röra på sig så att vi kommer att se en ökad konkurrens och utveckling av e-legitimationsmarknaden?

– Jag tror vi är på god väg. Vi har sett några nya e-legitimationer och det blir fler – men kanske bara en handfull i Sverige eftersom vi trots allt bara är 10 miljoner.

Läs också: 
Utredare: E-leg ska kräva fysiskt besök och läggas in i statligt id-kort
Svenska e-legitimationer står utanför EU:s id-samarbete