Sverige brukar ofta framhållas som ett land som ligger långt fram i digitaliseringen, men det är en sanning med modifikation. För den bilden gäller långt ifrån överallt. Medan vissa delar av den offentliga sektorn ligger långt fram ligger andra efter. 

I en rapport från OECD som kom förra året pekas inte minst de svenska kommunerna ut som en del som behöver jobba mycket mer med sin digitalisering. Ett starkt självstyre på 290 olika håll är så klart en av de viktigaste förklaringarna. Givetvis finns det en hel del kommunala samarbeten som pågår runt om i landet. Men en bättre samordning av kommunala digitaliseringsprojekt skulle kunna lösa många knutar.

Det hävdar till exempel Tony McCarrick, som är digitaliseringsstrateg på Södertälje kommun. Precis som många andra kommuner nyligen har Södertälje tagit tag i det vi brukar kalla byråkratbottar, det vill säga robotiserad processautomatisering, RPA. Han och hans gäng har nyligen lanserat chattbotten Kim med hjälp av Softronic. Det är en dialogrobot som ska kunna svara på medborgarnas frågor dygnet runt. Sedan tidigare har man även roboten Ragnhild från Digital Workforce på kommunens hr-avdelning, där den ska utföra repetitiva arbetsuppgifter

Men Tony McCarrick är långt ifrån nöjd med det, utan han skulle gärna dela med sig av det arbete Södertälje har gjort till andra kommuner. 

– Vi försöker alltid att bygga så att det är skalbart, utvecklingsbart och förvaltningsbart så att vi kan öka mervärdet och kan ta tillvara de synergieffekter som finns. Som det är idag är det varje kommun för sig själv med en tydlig stuprörsmentalitet. Man måste jobba tillsammans med det här, och jobba systematiskt. Det är det vi försöker göra i Södertälje, att ta ett samlat grepp på digitalisering, säger han.

Och han ser ingen anledning till att det inte ska vara lika enkelt att vara digital i kontakten med den offentliga sidan som det är att vara det med privata aktörer.

– Idag kan du hur lätt som helst betala och handla saker på pendeln, men så ser det inte ut på kommunen. Vi behöver öka service och tillgänglighet. En av våra stora utmaningar är att vi behöver få upp förändringstakten. Vi ligger till exempel tio år efter England när det gäller RPA, och det säger jag även om jag är irländare. Hur är det möjligt att vi kan ligga så långt efter i de här frågorna? Samarbete är lätt att säga men enormt svårt att göra.

Chattbotten Kim, som bygger på djup maskininlärning, är just ett exempel på en produkt som fått spridning i långt mer än bara en kommun. I Norge har 60 kommuner kunnat jobba tillsammans till den grad att de nu använder produkten.

 
Tony McCarrick
Tony McCarrick.
– Man kan verkligen känna kraften av att 60 kommuner tar fram något tillsammans. Vi måste bli bättre på att hitta samarbetsformer. Hur kan 60 kommuner i Norge lyckas gå ihop om vi inte kan göra det här, säger Tony McCarrick.

Per Mosseby, rådgivare och föreläsare samt tidigare chef för digitaliseringsfrågor inom Sveriges Kommuner och Landsting, har också sett den kritik OECD riktar mot Sverige och det bristande samarbetet mellan kommunerna.

– Det är inte så lätt för de minsta kommunerna att jobba med digitaliseringsfrågor. I en mindre kommun kanske det bara är en handfull personer som jobbar med sådant som ska beröra många människor. Det är så klart väldigt utmanande. På en del ställen har man bra samverkan så att man kan dra nytta av varandra men det är tyvärr mer undantag än regel, säger han.

Vad är det som fattas?

– Det är en komplex fråga. Det lättaste är nog att lyfta några exempel. Å ena sidan krävs det ett standardiseringsarbete där man tar fram gemensamma standarder så att det funkar så bra som möjligt. Annars kan man behöva uppfinna hjulet var för sig. Det finns vare sig hos SKL eller hos staten något samlat, strukturerat och ambitiöst samarbete kring standardisering. Det andra är gemensamma lösningar. Det vore till exempel bra på flera områden om man kunde ha gemensamma datamängder för hela Sverige.

Även här är det ett grannland som axlar rollen som det goda exemplet. Den här gången är det Estland och hur de jobbat med digitalisering av skolan.

– Istället för att alla 290 kommuner ska lagra sina egna betyg i skolan är det bättre att ha en gemensam databas bara för betygen. Det kan så klart göras på många olika områden, men då krävs det att staten eller SKL satsar på de här datamängderna. Det gör man till viss del men det behöver göras mycket mer, säger Per Mosseby.

Det lyfts som sagt sällan fram att Sverige ligger efter inom digitaliseringen. Och något som kanske är en ännu hårdare smäll mot den svenska självbilden är att vi skulle ha problem att samarbeta.   

– Det är verkligen en paradox att vi är bra på att samverka, men som OECD-rapporten lyfter fram så har vi också en av de mest självstyrande modellerna i världen för kommuner, säger Per Mosseby, som även konstaterar att det goda ekonomiska läget i Sverige kan ha hämmat vissa investeringar.

– Vi ligger långt fram inom digitalisering på vissa områden, men samtidigt har vi haft det ganska bra ekonomiskt och inte har haft samma behov som andra länder att skynda på utvecklingen.

Läs också: Därför valde flera myndigheter att lägga driften hos Försäkringskassan: "ett naturligt val"