EU-direktivet om öppna data snart i hamn

EU har sedan 2003 reglerat publiceringen av data från den offentliga sektorn genom PSI-direktivet (Public Sector Information) men det har till stor del handlat om hur avgifter får beräknas. De offentliga aktörer som ansvarat för genomförandet av den svenska lag (den så kallade PSI-lagen) som följde som en konsekvens av direktivet (E-delegationen, Riksarkivet och nu Digg) har dock alltid rekommenderat öppna data som det bästa sättet att följa PSI-direktivet.

Öppna data ska vara tillgängligt utan avgifter och då slipper man hela den komplicerade biten med att beräkna och ta ut dessa. PSI-direktivet i sig har dock inte pratat om öppna data specifikt, förrän nu.

Det nya uppdaterade direktivet har bytt namn till direktivet om öppna data och information från den offentliga sektorn. Det är en tydlig markering att EU fått ett större mandat av medlemsländer att driva denna fråga hårdare och tydligare. Tidigare har direktivet hetat PSI men kommunikationen kring det och det som främst följts upp handlat om öppna data. Man har alltså haft en reglering om en sak men egentligen velat uppnå något annat. Det har varit en lite olycklig situation.

Ett formellt beslut ska tas av rådet (troligtvis ett av ministerråden) vilket borde ske inom ett par veckor om inget land vill sätta sig på tvären. Efter det formella beslutet har länderna två år på sig att implementera direktivet i nationell lagstiftning.

Till det nya direktivet kommer en akt tas fram med avgränsade extra värdefulla datamängder som alla medlemsländer måste tillgängliggöra som öppna data på ett enhetligt sätt via api:er. Data blir då jämförbar över hela EU och möjligheterna att använda den på spännande och innovativa sätt ökar rejält. Det ska bli spännande att följa den resan.

Direktivet innehåller också hårdare krav på att publicera data via api.er, det blir svårare att ta ut mer än marginalkostnad för data och öppen tillgång ska tillämpas för forskning som finansieras av offentlig sektor.

EU-kommissionen förväntar sig att det nya direktivet ska minska utgifterna för det offentliga med 1,7 miljarder euro, 629 miljoner timmar sparas för resande och användningen av gas, el och olja ska minska med 16 procent genom effektivare transporter fram till 2020.

Värdet på data väntas gå från 52 miljoner euro 2018 till 194 miljarder euro år 2030. 700 000 jobb förväntas baseras på offentliga data och kostnaden för att publicera öppna data ska minska med 21 procent enligt kommissionens faktablad.

Läs också: Nya lagar och regler ger en boost åt svensk teknik