Under våren 2018 presenterade regeringen en nationell strategi för hur Sverige ska hålla jämna steg i den internationella kapplöpningen för att utveckla artificiell intelligens. Det rådde och råder fortsatt bred konsensus om att långtgående satsningar behövs för att Sverige inte ska halka efter ytterligare på området.

Samtidigt som satsningar på AI är absolut nödvändiga, är de dessvärre inte tillräckliga för att säkerställa svenska företags konkurrenskraft i en allt mer digitaliserad värld. Vi behöver även öka kompetensen kopplad till den råvara som AI har i uppdrag att förädla – nämligen data.

Begreppet dataläskunnighet (från engelskans data literacy) syftar på förmågan att tolka, arbeta med, analysera och argumentera med data. Hur viktig denna förmåga är för företags konkurrenskraft understryks av en akademisk studie som vi på Qlik låtit genomföra tillsammans med Wharton. Den visar att globala företag med stark dataläskunnighet bland sina anställda redan i dag har 3-5 procent högre värdering än konkurrenter med svagare datakunskaper.

Hur är det då ställt med den svenska dataläskunnigheten? Dessvärre anser sig endast en tredjedel (33 procent) av svenska anställda ha förmåga att tolka och använda data. Rent praktiskt riskerar detta att leda till felaktiga och motsägelsefulla analyser av den egna verksamheten, något som av uppenbara skäl kan medföra stora problem.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

För att säkerställa framtida konkurrenskraft behöver svenska företag skapa en ”datakultur”, där medarbetarna vet hur de ska använda data med eller utan AI för att nå insikter och ta beslut. Det handlar för den delen lika mycket om att vara medveten om när varken data eller AI ska användas, eller när det gäller att navigera extra försiktigt, exempelvis i förhållande till ”förorenad” data, regleringar av typen GDPR eller etiska frågor.

Att skapa en datakultur är ett omfattande projekt som påverkar en hel verksamhet. Rekrytering av rätt kompetenser och investering i (vidare)utbildning av anställda hör till några av de viktigaste inledande åtgärderna. Interna ”dataambassadörer” kan underlätta att få en datadriven verksamhet i rullning.

Ur ett bredare perspektiv kan vi konstatera att dataläskunnighet bör främjas genom initiativ redan i skolåldern, i likhet med regeringens förslag att låta programmeringskurser i grundskolan och nya inriktningar på gymnasienivå bidra till att lägga grunden för bättre AI-kunskaper. Detta är inte enbart en fråga om att utbilda en arbetskraft med kompetens som svenska företag redan nu skriker efter (även om det förstås är en viktig faktor). Det handlar även om att förbereda ett samhälle som, i digitaliseringens spår, kommer att ha att göra med mer och mer data för varje år som går.

Tillsammans med rätt tillämpning av AI kommer större dataläskunnighet ge svenska företag goda möjligheter att skapa konkurrensfördelar på en global marknad. Vi måste agera snabbt och på flera fronter. Både företagen och den offentliga sektorn har ett ansvar.

Dan Sommer, Global Market Intelligence Lead på Qlik

Läs också: ”Risken med utländska molntjänster är komplex – kryptering löser inte problemet”