Informationen finns där. Mängder av platsannonser visar vilka behov arbetsgivaren har. Och dessutom har Arbetsförmedlingen information om vad de arbetssökande kan i form av cv:n och personliga brev.
– Den här informationen är i väldigt stor utsträckning ostrukturerad, vilket gör det svårt att hantera och analysera den i våra it-system, säger Magnus Bjelkenhed som jobbar på Arbetsförmedlingens AI-center med ansvar att driva AI-utvecklingen.
– Vi behöver förstå den information som vi förmedlar om vi ska ha möjlighet att tillföra värde i den här förmedlingen. Ju mer strukturerad kunskap om arbetsmarknaden vi har, desto större är möjligheten att förbättra matchning, vägledning och koppling till utbildningsvärlden.
Genom att använda sig av Googles modell för textanalys, Bert, har man nu tagit fram en generell språkmodell för svenska som sedan kan tränas för olika tillämpningar.
Språkmodellen har hittills bara funnits på engelska och knappast alls på mindre språk.
I den engelska modellen har man läst in 3,3 miljarder ord och en så stor korpus – samling av språkdata – har Arbetsförmedlingen inte tillgång till.
Nu lämnar man över den svenska språkmodell som tagits fram till Språkbanken vid Göteborgs universitet i förhoppningen om att den ska kunna utvecklas vidare där.
– Vi har läst in hela svenska Wikipedia, det är 300 miljoner ord. Språkbanken har tillgång till 10 miljarder ord som de inte kan lämna ut av rättighetsskäl men som skulle kunna användas för att träna språkmodellen ytterligare, säger Magnus Bjelkenhed.
Men Språkbanken är inte den enda myndighet som Arbetsförmedlingen försöker få med på tåget. Man har också haft kontakt med forskningsinstitutet Rise och Nordic Data Center för att få hjälp med utveckling och beräkningskapacitet.
Nu hoppas man att andra myndigheter ska kunna använda AI-modellen för att kunna textanalysera just det som de har behov av – att de själva ska träna upp den för sina tillämpningar. Skatteverket, Försäkringskassan, Tillväxtverket och Riksarkivet är myndigheter som har samma typ av behov och som Arbetsförmedlingen har pratat med.
Magnus Bjelkenhed framhåller att ett av syftena just varit att katalysera och påskynda framtagandet av den här typen av förmågor på svenska myndigheter.
Inte minst för att text är den dominerande typen av information som myndigheter hanterar internt och i kommunikation med medborgare.
– Det vore en bra sak om myndigheterna kan samarbeta på det sättet så vi inte slänger bort skattepengar på att alla gör samma sak. Och genom att använda den här tekniken blir vi också starkare som nation på området.
För Arbetsförmedlingens del är AI en viktig komponent för att klara det nya uppdrag som regeringen nyligen gett dem. Det handlar om att lägga själva arbetsförmedlandet på privata aktörer och låta Arbetsförmedlingen i stället fokusera på de arbetssökandes behov av insatser.
Det handlar också om att analysera arbetsmarknaden och se vilka behov som finns både nationellt och regionalt för att kunna se till att få de rätta arbetsmarknadsutbildningarna på plats.
Redan nu kommer Arbetsförmedlingen att börja använda sig av AI för att förstå arbetsmarknaden genom att analysera platsannonserna.
– Vi intensifierar det här arbetet nu för att klara det nya uppdraget. Vi måste skapa oss förmågan att sköta det förändrade behovet. Det är fundamentalt att kunna tolka arbetsmarknaden för att förstå vad som efterfrågas och var det finns gap, säger Magnus Bjelkenhed.
– Vår bedömning av hur svårt det är att hjälpa en arbetssökande ligger också till grund för ersättningsmodellen för de privata aktörerna.
På sikt kommer det dock inte bara att handla om att stötta arbetssökande.
– Vi har ett större perspektiv än att bara hjälpa de som idag är arbetssökande utan tänker oss också att kunna hjälpa redan yrkesverksamma att kunna se hur de kan öka sin kompetens på det sätt som är effektivast för att vara attraktiv på arbetsmarknaden.
Och Magnus Bjelkenhed konstaterar att AI också har en roll i själva omstöpningen av arbetsmarknaden.
– Den förändras allt snabbare inte minst till följd av teknikutvecklingen och AI påskyndar den förändringen. Det är en stor utmaning att hantera det – men AI kan användas till det också, säger han.
Till sist – kan AI också påverka utformningen av platsannonserna? De är ju ofta rätt slentrianmässigt formulerade?
– Ja man kan absolut använda det för att försöka hjälpa dem att verkligen nå de målgrupper de vill, säger Magnus Bjelkenhed.
– Redan i dag kan vi se att om arbetsgivarna skriver på ett visst sätt så lockar de en viss typ av kandidater, exempelvis kan det vara så att de skriver på ett sätt som attraherar män till it-jobb och om de får förslag på att uttrycka sig annorlunda kan man motverka det – och det kan den här typen av teknik hjälpa till med.
Läs också:
Så skriver du ett CV som imponerar på en AI
Huggsexa om blockkedjeutvecklare – trots att tekniken ännu inte slagit
