Just nu står vi mitt i digitaliseringen. Fler och fler företag börjar identifiera vilken riktning man ska ta, vilken förändring som måste ske och därtill – vilken kompetens som behövs får att nå dit.
Oavsett bransch är det oerhört tydligt. Allt fler företag söker it-kompetens samtidigt som de allra flesta har svårt att hitta just det. Det spelar ingen roll om det är handeln, media eller industrin, den kompetens som är svår att hitta – och som verkligen behövs är it-kompetens. It-branschens specifika kompetens är alltså avgörande för alla branscher.
Arbetsgivarna behöver givetvis bli betydligt bättre på att titta runt hörnet och förutspå vilken typ av kompetens de behöver på kort och lång sikt, och därefter kontinuerligt kompetensutveckla befintlig personal. Det här är något alla arbetsgivare måste göra eftersom de nyutbildade personer som kommer ut på arbetsmarknaden från universitet och högskolor inte på långa vägar täcker behovet som finns.
Samtidigt står vi troligen inför en stundande lågkonjunktur och just nu förändrar digitaliseringen både yrkesroller och hela affärsmodeller. Ska vi klara skiftet på arbetsmarknaden måste möjligheterna till kompetensutveckling förbättras, för tjänstemän i alla branscher.
Det här är ingenting nytt. Alla som jobbar med arbetsmarknadsfrågor, som fackförbund och arbetsgivarorganisationer, har tjatat om det här i flera år – och trots att de allra flesta håller med oss – kan jag bara konstatera att den förändring som krävs går provocerande långsamt.
Enligt en Novusundersökning som gjordes förra året på uppdrag av oss i Unionen behöver närmare hälften av landets privata tjänstemän vidareutbildning som de inte tror att de kommer få via sin nuvarande arbetsgivare. Hälften av dem behöver utbildningen inom tre år och en majoritet av de tillfrågade skulle välja högskolan som utbildningsform. Men hindren är många. Varken kursutbudet på högskolan eller studiemedelssystemet är anpassat efter de yrkesverksammas behov. Fyra av tio tjänstemän skulle rent av behöva flytta om de tvingades studera med dagens studiemedelsnivåer. Det är ohållbart. Att man ska behöva lämna hus och hem för att kunna vidareutbilda sig är ett uppenbart hinder för den omställning som både personer och ekonomin i stort så väl behöver.
Det här berör alltså inte bara företag och individer utan hela samhället. Vi måste säkerställa att Sverige och företag i Sverige har tillgång till den kompetens som behövs för att åtminstone behålla men än hellre klättra på världsrankingen av världens mest innovativa kunskapsnationer.
Vissa av kompetensbehoven går säkert att lösa med privata utbildningsaktörer och det är så klart bra, det behövs också. Men i Sverige har vi valt att ha ett gemensamt finansierat utbildningssystem och det behöver givetvis riggas om i takt med den snabba förändring som vi just nu är en del av. Det är dags att vi agerar och vi i Unionen har flera förslag till lösningar. Vi vill se:
1. Ett studiemedelssystem anpassat för yrkesverksamma
Endast tre procent av studielånen för högskolestudier gick förra året till studenter över 39 år. Systemet fungerar inte för yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig. För att ändra på det behöver till exempel bidragsbeloppet höjas för dem som behöver utbilda sig av arbetsmarknadsskäl. Fribeloppet behöver också höjas så att det blir lättare att kombinera arbete på deltid med studier utan att studiemedlet minskas av arbetsinkomsten och åldersgränserna behöver flyttas uppåt.
2. Fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov
Regeringen måste ge universitet och högskolor tydliga direktiv att utbildningsinsatser som riktar sig till yrkesverksamma ska prioriteras högre än idag. Resurstilldelningssystemet behöver också i större utsträckning än i dag gynna utbildningar som både innehållsmässigt och till formen riktar sig till och är anpassade efter yrkesverksammas förutsättningar. Till exempel att kurser ska erbjudas digitalt och på distans i större utsträckning.
3. Fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan
För att snabbare komma åt kompetensbristen och underlätta yrkesverksammas vidareutbildning måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det behöver också finnas fler kortare utbildningsprogram.
4. Högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens
Personer som befinner sig mitt i yrkeslivet och som behöver vidareutbilda sig har betydligt fler kompetenser än vad som finns dokumenterade på papper. För att korta utbildningstiderna behöver möjligheterna till validering av befintlig kompetens bli bättre än idag. Det här kan bli viktigt inte minst vid en konjunkturnedgång, när många blir uppsagda och behöver ta sig vidare på arbetsmarknaden.
De flesta är väldigt överens om vad som behöver göras men väldigt lite händer och det går långsamt. Nu är det dags att gå från ord till handling. Det är dags för action!
Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef, Unionen
Läs också: Varningslamporna fortsätter blinka rött – kompetensbristen plågar branschen
