2025 ska 98 procent av Sverige vara uppkopplat – det är regeringens mål. Men trots det har utbyggnadstakten mattats av konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i en skrivelse till regeringen.
I skrivelsen efterlyser man ”ett nationellt ansvarstagande och en strategisk plan med finansiering för utbyggnad av den digitala infrastrukturen”.
En av de saker som oroar SKL är att Jordbruksverkets föreskrifter för stödmedel till bredband har skärpts vilket innebär att en del kommunala stadsnät får svårare att ta del av dem eller inte alls har rätt till stöd.
– Ska vi kunna slutföra vad som kvarstår av bredbandsutbyggnaden är det viktigt att alla aktörer ges möjlighet att delta, säger Peter Haglund, sektionschef för Infrastruktur och fastigheter på SKL.
Ett annat problem är, enligt SKL, den så kallade uppifrån och ner-modell för stödmedel som Post- och telestyrelsen tagit fram. I stället för dagens lokala ansökningsförfarande innebär den att områden identifieras på regional nivå och sedan riktas insatserna dit.
I en kommentar säger SKL:s ordförande Anders Knape att den här modellen bakbinder kommunerna eftersom kommunallagens lokaliseringsprincip förhindrar kommunala stadsnät att delta med anbud i upphandlingar som sträcker sig över mer än en kommun.
– På sikt behöver lokaliseringsprincipen ändras, men det kan vi inte vänta på. Redan nu är det viktigt med ett nationellt ansvarstagande och att stödet konstrueras så att även kommunerna kan vara med och bidra till utbyggnaden, säger han.
SKL ser med oro på förändringarna som nu är på gång vad gäller stödmedel och skriver till regeringen att bredbandsinfrastrukturen på samma sätt som den traditionella transportinfrastrukturen bör betraktas som en samhällsbärande infrastruktur.
”Den planeras långsiktigt och staten har ett tydligt åtagande för hela landet. Det synsättet bör i hög grad prägla även bredbandsinfrastrukturen”, skriver SKL.
Läs också:
Norden slagfält för operatörerna – hård kamp mellan Telia och Telenor
