Trots Sveriges högtravande mål om att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter så finns det fortfarande en bra bit att gå. Det visar den granskning som Riksrevisionen nu gjort av hur det digitala stödet för nyföretagande ser ut.

Visserligen ligger Sverige väl till när EU rankar medlemländernas offentliga e-tjänster konstaterar Johanna Köhlmark, projektledare för granskningen.

– Det här är ett område som ser bra ut internationellt sett. Men den här granskningen är tänkt lite som en tvåstegsraket – Norge, Finland, Island och Färöarna gör motsvarande granskning och så kan vi se hur de gör och se vilka likheter och skillnader som finns och om vi kan lära av varandra, säger hon.

Ännu har alla de andra ländernas rapporter inte slutförts men i den svenska rapporten konstateras att det digitala stödet till nyföretagare brister. Orsakerna är de som pekats ut flera gånger tidigare under åren – det handlar om sådant som att handläggningen ibland sker i föråldrade system vilket tvingar fram manuella moment vilket gör de digitala processerna ineffektiva.

Det handlar om att informationsdelningen mellan myndigheterna försvåras av att lagstiftningen inte hängt med och det är också ett problem att de myndigheter som tar fram och finansierar lösningar inte alltid är de som drar den största nyttan av dem.

Riksrevisionen har bland annat tittat på portalen verksamt.se där stöd till företagare samlas och Serverat – ett samarbete mellan myndigheter och kommuner som ska vara ett stöd för restaurangbranschen.

På verksamt.se finns information som ska underlätta och starta företag samlat från runt 50 myndigheter. 2017 ansåg 88 procent av dem som uppgav att de ska starta företag att verksamt.se gör det enklare att starta och driva företag.

Innovation, organisation och ledarskap – vad behöver du göra idag för att vara relevant imorgon? Det får du veta på CIO Governance den 12 september – boka plats här

Samtidigt väljer fortfarande en hel del företagare pappersvägen när de ska registrera företag. 83 procent av Bolagsverkets nybildningsärenden kommer in via e-tjänsten och till Skatteverket använder 61 procent sig av e-tjänsten när de ska nyregistrera företag.

Johanna Köhlmark konstaterar att det delvis förklaras av att det handlar om att uppgifterna som företagen ska lämna ifrån sig är komplexa.

– Det är ganska svåra uppgifter för företag att svara på vilket Skatteverket är medvetet om och man man funderar också över hur Skatteverket kan förtydliga för företagaren vilka uppgifter som behöver lämnas.

Serverat initerades 2016 för att förenkla restaurangbranschens kontakter med myndigheterna. Bland annat har en del checklistor tagits fram och lagts ut på verksamt.se.

Tanken är också att göra det enklare när det gäller tillståndsdjungeln ute i kommunerna ­– där det ofta hanteras helt olika på olika ställen.

Men i februari i år hade fortfarande bara 23 kommuner anslutit sig till Serverat, åtta procent av alla kommuner men som dock stod för 22 procent av alla startade restauranger 2017. En begränsad nytta konstateras i rapporten.

Ett annat tydligt problem med Servera är ansvarsfrågan framåt. Tillväxtverket tog nyligen över ägarskapet från Sveriges kommuner och landsting men har gjort klart att man inte anser att ta över förvaltningen långsiktigt.

– På kommunal nivå finns inte alltid förutsättningar att ansluta sig – många saknar den digitala förmågan. Ibland prioriterar de också digitaliseringen inom sina kärnområden skola, vård och omsorg, säger Johanna Köhlemark.

Några snabba lösningar finns inte med i rapporten däremot lyfter Riksrevisionen fram ett antal rekommendationer på mer lång sikt. Här är de:

  • Riksrevisionen rekommenderar regeringen att fortsätta arbetet med att underlätta digital samverkan mellan ansvariga myndigheter.
  • Tillväxtverket och Bolagsverket rekommenderas att utveckla verksamt.se så att nyttan för företagare och deltagande myndigheter säkerställs.
  • Med anledning av programmet Serverats bristande resultat rekommenderas Tillväxtverket att se över utformningen av Serverat.
  • Bolagsverket och Skatteverket rekommenderas att verka för att öka andelen ärenden som inkommer digitalt.
     

Läs också: 
I dag öppnar nya myndigheten Digg – men vad ska den göra egentligen? 
Omstart för svensk e-förvaltning – så ska det gå till