Idag är det internationella tillgänglighetsdagen, som uppmärksammas världen över med ambitionen att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar. Vi är många som väntat med spänning på att den nyinrättade svenska myndigheten för digital förvaltning, Digg, skulle komma ut med sina föreskrifter till Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Men trots att myndigheten varit verksam i åtta månader så har Sveriges kommuner och myndigheter inte fått några tydliga riktlinjer för hur de ska rapportera sin nivå av tillgänglighet.
Sverige har varit rejält försenat när det gäller implementationen av webbtillgänglighetsdirektivet, som kräver tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning vid offentliga webbplatser. Det innebär att svenska myndigheter och kommuner har betydligt kortare tid på sig att uppfylla lagens krav än deras kolleger i andra länder.
Nu har Diggs första förslag om svenska föreskrifter skickats ut på remiss. Men det är i princip bara en översättning av EU-texten. Diggs uppdrag är inte att översätta, utan att ta fram specifika detaljer för hur direktivet ska tolkas och fungera på svenska, i Sverige. Så de egentliga föreskrifterna, som alla väntar på och som var ett av myndighetens stora uppdrag, har ingen sett skymten av.
Offentliga webbplatser publicerade efter den 23 september i fjol ska uppfylla lagens krav senast den 23 september i år. Vid samma tid ska en redogörelse med status för tillgängligheten publiceras. Men så länge inte digg utkommer med föreskrifter på området är det svårt för berörda organisationer att agera.
Den svenska lagen går utöver EU-direktivets minimikrav vad gäller tredjepartslösningar. I Sverige ska offentlig sektor som använder sociala medier ”så långt det är möjligt” följa kraven på tillgänglighet. Men vad detta egentligen innebär – och hur ”så långt det är möjligt” ska kontrolleras – är höljt i dunkel.
Lagen gäller inte bara hela offentlig sektor, utan även statliga och kommunala bolags samt privata aktörer som bedriver skattefinansierad samhällsviktig verksamhet. Bland dessa tusentals aktörer finns det många som behöver stöd för att kunna uppfylla lagens krav. Men än så länge har ingen hjälp visat sig.
När de som omfattas av lagen varken får tydliga besked eller stöd för att göra rätt innebär bland annat att:
- skattefinansierad verksamhet får svårare att sköta sitt jobb med ökade utgifter och frustration som följd,
- branschen som ska sälja sina tjänster till organisationer som omfattas av lagen inte vet vad som gäller,
- alla de användare med funktionsnedsättning (cirka 15 procent av befolkningen) får vänta ännu längre på sin demokratiska rätt att ta till sig information och utföra tjänster på lika villkor med andra.
Nu är det snart bara fyra månader kvar – när ska Digg vakna?
Susanna Laurin, forsknings- och innovationschef på Funka
Läs också: ”Skärpning, Arbetsförmedlingen – negligera inte det digitala utanförskapet”
