Även om samhällets digitalisering som gör att service och information flyttar ut på nätet gör livet enklare för många av oss finns det andra som utestängs om vi inte medvetet ser till att inkludera dem.

I höstas införlivades ett EU-direktiv om ökad tillgänglighet i svensk lag och i dagarna kom föreskrifterna från Myndigheten för digitalförvaltning, Digg.

Det innebär att myndigheter, kommuner och privata aktörer som sköter offentliga tjänster behöver utforma sina sajter och appar så att även personer med funktionsnedsättningar kan använda sig av dem.

Och om fyra månader – den 23 september slår lagen igenom för alla nya offentliga sajter och appar. Ett år senare, den 23 september 2020, gäller lagen alla offentliga sajter och ytterligare ett år senare även för mobila appar.

Den som inte lever upp till lagen till alla delar i tid kan göra undantag om det är ”oskäligt betungande” men måste i så fall motivera varför. På sikt kan dock de som inte klarar tillgängligheten tilldömas viten av Digg men det är först efter att man fått ett föreläggande men ändå inte vidtagit åtgärder.

Men det är mycket att tänka på för tillgänglighet är ett spretigt område konstaterar Pär Lannerö, konsult på Metamatrix som arbetar just med digital tillgänglighet.

– I Socialstyrelsens katalog finns tusentals olika mänskliga förmågor definierade. Och det kan finnas nedsättningar i någon grad i alla dem, säger han.

Det är också viktigt att inse att det här arbetet inte bara är något som berör webbdesigners utan även andra delar av organisationen.

Pär Lannerö, konsult på Metamatrix
Pär Lannerö, konsult på Metamatrix.

För en webbredaktör kan det handla om att komma ihåg att det måste finnas beskrivande texter till alla illustrationer. För en upphandlare kan det handla om att se till att få med textning och syntolkning när en videoproduktion köps in.

– Det är saker de inte är vana vid. Och det finns också administrativa krav – myndigheten måste kunna ta emot en amälan om bristande tillgänglighet och då måste det in nya rutiner – det ska finnas kontaktuppgifter och någon som svarar i rimlig tid, säger Pär Lannerö.

Han har själv jobbat med en åtta tio myndigheter under året men har en känsla av att alla inte är riktigt på banan ännu.

– Det är inget jag har några siffror på men jag anar att det är ganska många som inte vidtagit så mycket åtgärder. Visserligen hör en hel del av sig till oss men det har inte publicerats jättemånga anbudsförfrågningar trots att närmare 1 000 organisationer omfattas av lagen.

I Dagens Samhälle har det rapporterats om kommuner som funderar på att sluta med sina webbsändningar för att de tycker det blir för dyrt att anpassa sig efter den nya lagen och texta.

Det tycker Pär Lannerö är olyckligt.

– Det låter som en försämring för 100 procent av medborgarna när lagens avsikt är att förbättra för en del. Man ska komma ihåg att gamla sajter inte omfattas av lagen förrän nästa år och då kan det mycket väl finnas automattextning. Så i stället för att tvärbromsa bör man ha en öppenhet för att det kanske inte blir så krångligt med nya lösningar.

Samtidigt är det också bra med en viss stress – det är viktigt att förstå att många har det svårt med de digitala tjänsterna konstaterar han. Men i stället för överreaktioner så är det viktigt att helt enkelt börjar jobba med det.

– Myndigheter och leverantörer behöver hjälpa varandra. Det handlar om att samarbeta, säger Pär Lannerö.

Och det finns nätverk där man kan delta om man vill utbyta erfarenheter och få stöd.

Ett nätverk som är öppet för både konsulter och personer på myndigheter är T12T.

– Vi träffades i förra veckan och då deltog omkring 450 personer så det är en blomstrande community, Och internt på myndighetssidan finns också något som kallas Mittnätverket där man kan vara med.

Läs också: 
”Den nya myndigheten jobbar för långsamt – dags för Digg att vakna”
Nu måste offentliga sektorns sajter byggas om – nya lagkrav i höst