I höstas slog EU fast att inget medlemsland ska kunna kräva att data lagras lokalt – de ska kunna lagras och processas varsomhelst inom EU. Men personuppgifter omfattas inte utan regleras fortfarande av GDPR och även data som anses vara av vikt för säkerheten kan undantas.

Men det är långtifrån tillräckligt anser Andreas Åström som är näringspolitisk chef på Almega.

– Vi känner en stor oro för att länder ska använda de här särskilda undantagen på ett protektionistiskt sätt som splittrar dataflödena, säger han.

I en ny rapport som Steinbrothers tagit fram på uppdrag av Almega och IT&Telekomföretagen skriver man att flera av de initiativ som EU gjort inom ramen för den digitala inre marknaden varit för defensiva och handlat för mycket om att skydda konsumenter och integritet – ”potentialen för nya affärsmodeller, tillväxt och konkurrenskraft har försummats”.

– De senaste fem åren har regleringsnivån på digitaliseringsområdet varit som en tsunami. I stället för att ha fokus på integritet och konsumentintressen borde man fokusera på tillväxtskapande åtgärder.

Andreas Åström pekar också på GDPR som ett stort hinder för företagen.

– Det har blivit som ett Frankensteins monster som kostat företag mängder av miljarder. Problemet med den är att den inte lett till att alla gör på samma sätt eftersom den är så luddigt skriven att alla EU:s 28 länder tolkar den på olika sätt.

Andreas Åström som är näringspolitisk chef på Almega
Andreas Åström är näringspolitisk chef på Almega.

Enligt rapporten skulle de dynamiska effekterna leda till att EU:s BNP skulle ligga 2 300 miljarder euro högre 2024 än 2017 om en gemensam digital marknad med fria dataflöden kommer på plats jämfört med om den inte gör det. Det skulle motsvara 590 000 jobb under samma period.

Dessutom hänvisar man till en rapport från den Brysselbaserade tankesmedjan Ecipe, European Centre for International Political Economy, där man räknar med att enbart ett enhetligt ramverk för hur man lagrar data i EU skulle öka EU:s BNP med 0,06 procent per år, eller upp till 8 miljarder euro per år.

Andreas Åström tror dock att siffrorna snarast är i underkant.

– De är både hängslen och livrem i de siffrorna. Europa har ett vägval – data är den nya råvaran och släpper man den inte fri så försvinner grunden för den utveckling vi ser. Att strypa tillflödet med protektionstiska lösningar som att bestämma var man lagrar och moln i landet är steg i fel riktning.

Att regleringarna och protektionismen håller tillbaka EU bevisas av att vi inte lyckats få fram några riktigt stora bolag som i USA och Kina framhåller Andreas Åström.

– Fria dataflöden är vår stora prioritering på EU-nivå framåt.

För att komma vidare listas ett antal punkter i rapporten som att EU bör adressera målkonflikterna med integritet, respekt för immaterialrätten och nationell säkerhet och samtidigt skapa en effektiv och konkurrenskraftig marknad. och att EU:s lagstiftning ska ange mål och generella riktlinjer men i övrigt vara så flexibel och teknikneutral som möjligt.

Även vikten av utbyggd infrastruktur både av fiber och 5g, en teknikneutral AI-strategi och innovation finns med på listan.

Och Andreas Åström ser positivt på de samtal med de politiska partierna som man haft i samband med att rapporten släpptes.

– Alla var rörande överens om att få stopp på regleringsivern och i stället satsa på tillväxtskapande åtgärder. Så det finns konsensus i viktiga frågor – vi vill inte hamna i ett tyskt eller franskt regleringsträsk.

Andreas Åström hoppas också på kommande lättnader i dataskyddet.

– GDPR ska ses över om några år och det finns all anledning att resonera kring den.

Läs också: 
EU:s ”femte frihet” tar bort krav på var data lagras
Så många GDPR-incidenter har anmälts efter ett år med nya lagen