När CS besöker Försäkringskassans it-enhet i Sundsvall är det lite oro inne på driftcentralen som håller koll på att alla system är uppe. Det har gått trögt i det ärendesystem som handläggarna använder under ett antal timmar.
– Nej, nu måste vi gå över till gult, säger cio:n Stefan Olowsson som just kommit förbi.
Genom att lämna det gröna läget – det normala läget – och eskalera till gult innebär att det skapas en prioritet för just den störningen. En grupp bildas som fokuserar helt på problemet. Har det inte lösts inom fyra timmar eskaleras det ytterligare ett snäpp, blir rött och alla resurser sätts in.
Totalt sett kommer det in 55 000 problemrapporter om året.
– Men om det skulle vara så många störningar ja, då skulle vi nog anses rätt misslyckade. 90 procent av dem tas om hand i fronten innan de märks varken av allmänhet eller internt för handläggarna. Bara 350 om året är så allvarligt att det landar här, säger Peter Axelborn som är chef för it-produktionen.
Och det är mycket att ha koll på. På Försäkringskassan lagras 2,5 petabyte data – vi pratar alltså om 2,5 miljarder megabyte – i backupen ytterligare 3,5 petabyte. 5 200 Linuxservrar och 1 700 Windowsservrar sköter ruljangsen. I systemen finns 22 miljoner rader kod – varav den äldsta kodsnutten i produktion är från 1972.
Stort och komplext alltså. Och samtidigt bereder man nu också plats för att sköta delar av andra myndigheters it-behov.
För även om det självklart är Försäkringskassans egen drift som man har koll på här på driftcentralen – men även andra myndigheter börjar ta plats på den stora skärmväggen där status för driften visas.
Det var i augusti 2017 som man fick ett formellt regeringsuppdrag att erbjuda säker it-drift åt andra myndigheter.
Men det var inte första gången frågan varit uppe. För några år sedan lyfte Försäkringskassan själva idén som ett sätt att dra in pengar samtidigt som det skulle ge besparingar för andra myndigheter konstaterar Stefan Olowsson.
2017 dök tanken upp igen i en rapport från Statens servicecenter där man pekade på hur en samordning av den statliga it-driften kan spara miljardbelopp. Men det var först efter att skandalen med Transportstyrelsens outsourcing briserade som det började hända något.
Än så länge handlar det om ett regeringsuppdrag som löper fram till årsskiftet 2020–2021 och som sedan ska utvärderas.
– Det ligger också i vårt uppdrag att beskriva hur permanenta former ska se ut efter det, säger Peter Axelborn.
Försäkringskassan har skött systemdriften för vissa av Pensionsmyndighetens förmåner sedan före regeringsuppdraget och på senare tid har man också tagit hand om datacentertjänster åt Pensionsmyndigheten.
Den nya digitaliseringsmyndigheten Digg lade i höstas all sin drift hos Försäkringskassan och i början av året var det dags för Statens Servicecenter att göra samma sak. Och när de statliga servicekontoren inom kort flyttar över till Statens Servicecenter så ska de också in.
Intresset är också stort – just nu förs samtal med ett tiotal andra myndigheter av olika storlek.
Och Försäkringskassan åtar sig olika nivåer beroende på behoven inte bara drift och molnlagring utan också helhetsåtaganden där sådant som applikationsdrift, tjänsteövervakning, komponentövervakning, säkerhetsövervakning, statistik, analys och servicedesk ingår. Ett sådant upplägg har i dag Barnombudsmannen.
Inte minst små myndigheter kan ha ett större behov som också omfattar kontorsstöd och verksamhetssystem.
– Vi slog tidigt fast att det inte är intressant att bara leverera yta i en datahall – det måste vara något mer för att det ska var någon vits, säger Peter Axelborn.
Han trycker också på att grunden i regeringsuppdraget är säkerheten – inte besparingar eller effektivitet.
– Det här är ju en samverkan mellan myndigheter så vi tar inte betalt utan bara självkostnadspris. Men det gör det inte nödvändigtvis billigare eftersom vi just lägger på extra lager säkerhet.
Osäkerheten kring hur offentlig sektor får använda molntjänster skapar problem konstaterar Försäkringskassans cto, Mikael Norberg.
– Det fördröjer digitaliseringen – och för vår del ökar det kraven på det vi tillhandahåller och takten på vårt arbete, säger han.
Med open source-lösningen Next Cloud som grund arbetar Försäkringskassan på att ta fram användarfunktionalitet för sådant som att lagra och kunna ha interna meddelandetjänster. Samma typ av lösning används av bland annat myndigheter i Tyskland och Frankrike.
– Det här är inte ett försök att vara lika bra som Google eller Microsoft, det är inte vår ambition – men det är tillräckligt bra och säkert. Krypterat hela vägen och internt installerat så varje myndighet kan besluta om man ska dela med andra myndigheter, säger Mikael Norberg.
Och det går att samverka med Google och Microsoft.
– De som vill lägga på Google drive kan göra det.
Den helt överskuggande delen av it-avdelningens arbete ägnas förstås åt de interna behoven men man har också fått en pengapåse med tio miljoner kronor under 2019 för att arbeta med regeringsuppdraget.
Och även mycket av det som nu erbjuds andra myndigheter är sådant som man har nytta av internt – det är stora skillnader mellan den lilla avdelning som har hand om utlandsutbetalningar och större som de som har hand om sjukersättning eller assistansersättning.
Hur ser då Försäkringskassan på kritiken från branschen? Jo, framför allt trycker man på att det handlar om samverkan och inte om affärer och pekar också på att myndigheter i länder som Tyskland och Frankrike sedan länge har samordnat statlig it-drift.
Även om de stora drakarna som Googles och Microsofts molntjänster ofta ligger i framkant inte minst när det gäller säkerhet så har de en svag länk framhåller Stefan Olowsson.
– Det är ju jättebra, men det räcker ju med att presidenten begär ut uppgifter under Cloud Act så är den säkerheten inte värd något längre.
Det finns också de i branschen som tycker att det är fel att en myndighet tar ansvar för sådant som det finns it-specialister som kan göra – och där blir hans svar att Försäkringskassan har en it-avdelning med över 1 000 anställda som omsätter 1,5 miljarder kronor om året.
– Vi har både en djup och bred kunskap om frågorna. Vi tycker att staten bör utnyttja den kompetensen, säger han.
Läs också:
Allt fler myndigheter lägger it-driften hos Försäkringskassan – ”statlig säker drift sköts av staten”
Efter Transportstyrelsen: Försäkringskassan tar hand om myndigheters it-drift
