Sakta men säkert byggs nu nationella noder där olika branscher och områden ska kunna dela data så att de ska kunna användas för den andra generationens digitalisering. Det är Vinnova som för tredje gången på tre år delat ut pengar till projekt till det de kallar datalabb för olika sektorer. Denna gång får åtta områden 27 miljoner kronor att dela på.

2017 fick sex datalabb ­­dela på tio miljoner kronor och året innan fick lika många lika mycket. Men nu dras tempot upp och Erik Borälv som ansvarar för utlysningen på Vinnova räknar med att det snart kommer ytterligare en som stängs i höst.

– Det finns ett antal utmaningar nu när vi lämnar den första generationens digitalisering som handlade om att göra det analoga till något digitalt, exempelvis dokument till pdf:er. Nu handlar det om att hantera data – det är råvaran för framtidens innovationer, säger han.

Sverige bra på att samla in data

Sverige är väldigt bra på att samla in data men inte så bra på att tillgängliggöra och återanvända data och det är där som datalabben kommer in konstaterar han.

– För att AI ska vara möjligt så krävs att det finns data i en viss omfattning och av en viss kvalitet. Och det här är ett sätt att få sin bransch AI-redo.

Hur och vad som delas varierar självklart beroende på hur känsliga data det handlar om. Och just den osäkerheten är något som datalabben också adresserar enligt Erik Borälv.

– Många är ovana att tillgängliggöra data och det dyker upp mycket frågor kring vad och vem man får dela med när man börjar publicera. Men det är också själva poängen med datalabben – den osäkerhet som varje organisation har att hantera kan man nu diskutera gemensamt.

Han poängterar att man inte alltid behöver börja med det som är svårast och kanske heller inte alltid data.

– Kanske kan man i stället dela de AI-algoritmer som tränat på data.

Ännu är datalabben en nationell satsning framhåller Erik Borälv.

– Men framöver hoppas vi kunna jobba med motsvarigheter i EU och även koppla upp oss internationellt. Många av frågorna och lösningarna är gemensamma.

Samtidigt finns det en del områden där ansvaret vilar specifikt på Sverige. Det handlar bland annat om språkområdet.

Sker mycket inom röststyrning

– Där har vi ett särskilt ansvar och därför är vi väldigt glada att ett språkdatalabb med data just kring svenska språket nu startas. Det sker mycket på det området som röststyrning och diktering – det är en stark trend.

Andra datalabb med specifikt svensk profil som beviljats pengar är ett datalabb för resultat i staten som koordineras av Ekonomistyrningsverket och ett kring svensk företagsdata som koordineras av Bolagsverket.

Att det finns en trovärdig koordinator för datalabbet – som har någon form av mandat – är viktigt för att ta hem utlysningen.

– Det handlar om att det är en aktör som kan vara lite uthållig och som också kan tränga igenom bruset och få saker att hända, säger Erik Borälv.

För exempelvis startups kan det vara intressant att ta del av de data och verktyg som delas men de kan inte driva dem.

Fortfarande finns många vita fläckar på datalabbskartan. Men några av dem är större än andra – Erik Borälv efterlyser särskilt datalabb kring vård och hälsa och för den finansiella sektorn.

– Det är stora och viktiga delar av vårt liv som det finns mycket data kopplat till.

Läs också: 
Här är årets trender inom dataanalys – allt behöver inte vara AI
Vill du förstå vad AI är? Nu finns finska succékursen på svenska helt gratis