Åtta år – så lång tid tog det förra gången Sverige laserskannades. Det var mellan åren 2009 och 2017 som Lantmäteriet då nagelfor större delen av landet – några fjällområden saknas ännu. Resultatet blev en detaljerad karta över topografin men också om olika typer av markförhållanden.

Men med skanningen gick det också att se skog, träd och natur och Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, använde provytor från riksskogstaxeringen som referensmaterial för en digital karta över Sveriges skogar. För rasterrutor om 12,5 x 12,5 meter visas så kallade skogliga data – data som har med skogsbruk att göra – som trädhöjder, volymer, biomassa och genomsnittsdiametrar för all skog i hela Sverige.

Datat är fritt tillgängligt från Skogsstyrelsens hemsida och används bland annat av flera skogsföretag och myndigheter.

Men behovet av en upprepad skanning har varit stort eftersom skogarna förändras. Därför har Lantmäteriet, Sveriges lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att förnya skanningen och göra nya skogliga skattningar.

En starkt bidragande orsak till detta är att ett antal skogsföretag har erbjudit sig att medfinansiera satsningen vilket också gör att tiden det tar att laserskanna Sveriges skogar kortas.

– Det här är en revolution i Skogssverige, säger Liselott Nilsson, projektledare på Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen ansvarar för hela projektet medan Lantmäteriet står för laserskanningen och SLU för att göra olika skattningar baserat på de grunddata som tas fram.

Högre upplösning

Den tidigare laserskanningen låg på 0,8 punkter per kvadratmeter och nu är det lite mer högupplöst – närmare två punkter per kvadratmeter. Den här gången räknar man också med att skanningen ska gå snabbare än sist – sex sju år.

Men är då inte risken att de data som samlas in blir inaktuella? Varför inte använda drönare och satelliter som Sveaskog gör i sin jakt på granbarkborrar?

– Drönare kan bara täcka en yta på några hektar, väldigt lokalt. Det här handlar om att få fram heltäckande data som visserligen bara är helt aktuella just när man skannat men som kan skrivas fram och uppdateras under tidens gång, säger Liselott Nilsson

Eftersom skogen är dynamisk och förändras beroende på sådant som stormar, bränder, torka och insektsangrepp som exempelvis den granbarkborre som härjar just nu så behöver data om skogen ständigt uppdateras framhåller hon.

För skogsägare innebär det ett betydligt bättre underlag för att uppdatera sin skogsbruksplan och planera sin skogsskötsel. Tillsammans med data från Lantmäteriets höjdmodell och markfuktighetskartor kan man få bättre möjligheter att förebygga körskador.

– Genom att vi nu får en mer högupplöst markmodell går det exempelvis att bättre se var det finns blöt och fuktig mark som därmed är mer känsligt för störningar för skogsmaskiner. På så sätt går det att undvika onödiga skador, säger Liselott Nilsson.

– Och det ger också bättre möjligheter att jobba hand i hand med naturhänsyn samtidigt som produktionsfrågor.

Fritt att använda

Datan som samlas in kommer inte bara att kunna användas av skogsbranschen. Data från den nya laserskanningen och skogliga grunddata är öppna data kan användas fritt av alla.

– Laserdata kan vara svårare att använda medan våra skogliga grunddata är mer pang på att använda direkt. Data kan ju också kombineras med andra datakällor, säger Liselott Nilsson.

Laserdata finns tillgängliga för nedladdning via Lantmäteriet och Skogliga grunddata via Skogsstyrelsen. Och de kommer även att utgöra en resurs för ett nytt experimentellt ”Skogsdatalabb” som finansieras av Vinnova och som Skogsstyrelsen är ansvarigt för.

– Det är en jätterolig pusselbit. Där går vi ihop med SLU som haft ett datalabb tidigare och skapar ett nationellt skogsdatalabb där vi står för infrastrukturen medan de utvecklar verktyg och metoder. Vår målsättning är att erbjuda en miljö som är lätt för företag och organisationer – ja, vem som helst – att nyttja.

Hittills finns en betaversion med skogliga skattningar över en del av Norrbotten på Skogsstyrelsens sida och först i oktober räknar man med att kunna presentera den första delen av en officiell version – då kanske även Skåne och Västernorrland finns med.

– I inledningen tar det längre tid att ta fram skogliga skattningar men processen kommer att gå snabbare ju mer data som samlas in, säger Liselott Nilsson.

Läs också: 
När kommer älgen? Nu kartlägger drönare vilt i skogen
Nu ska skogsbruket digitaliseras på riktigt – ny miljonsatsning presenterad