Är det smartast med findisk eller fuldisk? Svaret kanske förvånar dig.

Spänn fast dig och häng med på en tur i lagringslandet. Vi ska titta på hur det fungerar med lagring av data och elförbrukning i praktiken, i Sverige. Det finns omständigheter som gör att det inte räcker med grundläggande fakta, vad gäller att beräkna kapacitetsbehov och därigenom även elförbrukning och miljöpåverkan.

Till att börja med finns det många faktorer som avgör vilken miljöpåverkan it har. Olika typer av kylsystem är ett exempel. Men den här texten handlar specifikt om olika typer diskar för datalagring. Grundregeln är att ju fler diskar som behövs, desto större behov av el (både direkt och indirekt på grund av större behov av kylning).

Ssd-diskar har en potentiell fördel i låg elförbrukning, förutom andra fördelar som goda prestanda, jämfört med mekaniska hårddiskar. Men den fördelen försvinner på grund av lagstiftning.

Boven i dramat, om man får uttrycka sig så, är GDPR och andra regler och lagar för data- och integritetsskydd. De innebär att data måste vara tillgängliga i krypterad form. Kryptering innebär ökad energiförbrukning i sig, oberoende av viken typ av diskar som används.

Allra värst blir det med ssd-diskar, som kräver betydligt mer lagringsutrymme för att lagra krypterat innehåll än mekaniska hårddiskar. Det beror på att ssd-diskar arbetar med en inbyggd krypteringskomprimering. Den ska ge kunden ett lägre pris per gigabyte, eftersom den krypterar data med egen teknik och använder återkommande mönster i data, vilket innebär att mindre lagringskapacitet behövs.

Men det blir nästan omöjligt att komprimera krypterat innehåll ytterligare. Kapaciteten hos en ssd-disk kan faktiskt vara mindre än den nominella kapaciteten, eftersom tekniker för komprimering elimineras. Därför måste mycket mer ssd-kapacitet användas för krypterade data, än för samma mängd information i okrypterat format.

Resultatet blir att större användning av ssd-diskar oundvikligen leder till högre energiförbrukning, än vad som skulle bli fallet med mekaniska hårddiskar.

Lösningen på det här problemet är en hybridmodell med både ssd-diskar och hårddiskar, med en gemensam hantering. Ssd-diskar kan med fördel sköta cachning, vilket ger prestandafördelar. Personuppgifter som måste krypteras kan hanteras på mekaniska hårddiskar, data under behandling och applikationer kan lagras på ssd-diskar. På det viset får man ut det bästa av de båda tekniklösningarna för datalagring.

Med en helhetssyn, med vilken teknik och resurser inte betraktas separat, kan det första steget tas mot en ”grönare” design av it, även med högre dataskyddskrav. En planerad lagringsmiljö är en viktig del av den mosaiken.