Missa inte: Libra – därför släpper Facebook kontrollen över kryptovalutan


Kommer kryprovalutor att bli var mans och kvinnas egendom, och kommer vi använda kryptovalutor som vi använder traditionella så kallade fiat-valutor idag? Om någon ska kunna förverkliga den visionen så vill det nog till ett företag som Facebook.

Det politiska systemet har inga sådana visioner, i vart fall inte för privatpersoner. Med sina drygt två miljarder användare och flera av världens mest populära appar i sin portfölj är Facebook ett företag och ett ekosystem som skulle kunna bryta vallen och föra ut ”Internet of Money” till den breda allmänheten. Frågan är om Libra kan klara det?

Det är just den breda allmänheten, i global bemärkelse, som är Facebooks målgrupp. Ordet ”unbanked”, som syftar på den cirka två miljarder stora delen av jordens befolkning som inte har tillgång till de smidiga betalningssystemen som den rika världen har, är en återkommande formulering i alla de dokument och annan information som Facebook genom organisationen Libra Association publicerat.

Dessutom är det inte helt oviktigt i sammanhanget att stora delar av denna befolkningsskara måhända inte har ett bankkonto eller inte lever i ett land med ett pålitligt finansiellt system, men de har en smart mobil. Och de använder Facebook.

Marknader som Sverige är antagligen inte lika mottagliga för denna typ av innovationer eftersom vi redan har till exempel Swish, men det kan komma att ändras om Libra blir en global framgång med tillräcklig uppsida även i länder med väl utvecklade finansiella system.

Kryptovalutan Libra ägs inte av Facebook

För att förstå Libra och Facebooks koncept och intentioner, med utgångspunkt i vad som finns att läsa i dokumentationen, är det i mångt och mycket dags att släppa just Facebook som vi normalt känner det bakom oss i denna analys. Facebook har redan tidigare gjort ett försök att införa en ”Facebook Coin”, men troligen var de några år för tidigt ute och projektet gick i graven. Denna gång har Facebook lärt sig läxan och tänkt om. Rejält dessutom.

Facebook är de som initierade Libra, och de är fortfarande den viktigaste drivkraften i projektet, och kommer så vara åtminstone fram till lanseringen om cirka ett år, men Facebook äger inte Libra – det gör Libra Association i Geneve i Schweiz – och det är en fundamentalt viktig skillnad för att förstå Libra som finansiellt system och för Libras möjligheter till framgång. Libra Association är en icke-kommersiell medlemsorganisation med Facebook som en av grundarna.

Kryptovalutor är givetvis inget nytt. Facebook har likt många andra följt utvecklingen från de första trevande stegen med bitcoin, via utvecklingen av den i sammanhanget obligatoriska blockkedjetekniken, till den relativa mognad tekniken nått idag.

Idag räknar vi tredje generationens blockkedjor som i många fall, rent konceptuellt, snarare är att räkna som decentraliserade operativsystem på vilka utvecklare bygger och kör applikationer baserade på så kallade smarta kontrakt – kod som exekveras automatiskt på det decentraliserade operativsystemet när eller om specifika villkor är uppfyllda. De flesta av dessa applikationer använder en pollett (utility token) som en bärande del av affärsmodellen.

Libra kommer alltså in från sidan som objuden gäst till ett relativt etablerat ekosystem och inte minst till en gemenskap av hängivna människor (i vissa fall lite väl hängivna) som har en mycket klar bild av vad en Riktig Blockkedja är och hur Riktiga Kryptovalutor bör fungera.

Detta förhållande är viktigt. Libra tar en position, nästan en ideologisk attityd, visavi invanda förhållningssätt om rätt och fel. Det är heller inte så konstigt eftersom utvecklarna bakom Libra, där Facebook alltså är en (1) bidragsgivare, har tagit stort intryck av hur andra blockkedjeprojekt har gjort tidigare, lärt sig av deras misstag, plockat lite teknik här och lite protokoll där, men egentligen inte uppfunnit ett enda nytt hjul.

Libra har, smart nog, låtit andra göra de initiala misstagen, och nu när saker och ting börjar fungera ganska bra, rent tekniskt i vart fall, så plockar man de bästa godbitarna till en optimal mix.

Libras konsensusprotokoll är HotStuff

Libra kommer naturligtvis med en blockkedja, helt enkelt kallad Libra Blockchain. För att förstå Libras position i relation till existerande blockkedjor, och vilken skillnad Libra gör, bör man ha en visst hum om hur tekniken fungerar.

I traditionell mening är en blockkedja en distribuerad databas i form av en datastruktur, en länkad lista, av block. Ett block är en behållare, ofta av fix storlek, av transaktionsdata som fylls på tills blocket är fullt, varpå blocked läggs till i änden på den länkade listan. Detta bildar alltså en kedja av block, en blockkedja.

libra
Enkel skiss över bitcoins blockkedja. Hashar av transaktionerna TX0, TX1 och så vidare fylls på i ett nytt block av fix storlek tills blocket är fullt. Blocket skrivs sedan till änden i kedjan av tidigare block, tillsammans med en hash av alla tidigare block. Datastrukturen är en länkad lista.

Databasen, med tillhörande protokoll, upprätthålls av noder i ett peer-to-peer-nätverk av oftast frivilliga entiteter som mot någon form av belöning och helt oberoende av varandra kör en gemensam mjukvara, exekverar och validerar transaktionerna och skriver block av transaktioner till blockkedjan. Väl där kan transaktionerna inte ändras, tas bort eller liknande med mindre än att någon form av majoritet uppnås av tillräckligt många noder. Om noderna är tillräckligt många och diversifierade är detta i praktiken omöjligt, men så kallade 51-procent-attacker har faktiskt hänt.

För att transaktionsdata i blockkedjan ska kunna gå att lita på, till exempel att Anna överfört bitcoin till Bertil, och alltså inte längre besitter de bitcoin hon skickade – de är ju nu hos Bertil – måste noderna komma överens om sanningen, de måste nå konsensus om blockkedjans tillstånd. Konsensus är ett av de viktigaste, kanske det allra viktigaste, nyckelordet i hela blockkedjevärlden.

Hur man når konsensus i en blockkedja, konsensusprotokollet, och vilket som är det bästa protokollet, är en outsinlig källa till huvudbry, debatter och gräl. Att bitcoin konsumerar löjliga mängder energi beror på det numer primitiva konsensusprotokollet Proof-of-Work, och det finns avsevärt smartare protokoll idag.

Det finns ett grundläggande motsatsförhållande för alla konsensusprotokoll inom peer-to-peer-nätverk, nämligen mellan antalet noder i nätverket och blockkedjans effektivitet i termer av transaktionshastigheter och fördröjning. Libras konsensusprotokoll är en variant av byzantine fault tolerance, BFT, som heter HotStuff. Libras variant är döpt till LibraBFT. I korthet är den främsta egenskapen för BFT-protokoll att upp till en tredjedel av noderna kan fallera, eller för den delen ljuga, utan att nätverket misslyckas med att nå konsensus. HotStuff är dessutom känt för goda prestanda och hög säkerhet.

Många noder, eller en hög grad av decentralisering, ger alltså motståndskraft mot manipulation, och därmed en säker kedja, men nätverket blir ineffektivt när många noder måste nå konsensus. Få noder ger å andra sidan höga prestanda i nätverket, medan risken för manipulation ökar.

Del 2: Libra – därför släpper Facebook kontrollen över kryptovalutan

Läs också:
Officiellt: Facebook lanserar kryptovalutan Libra 2020
Test: Så funkar Bottle – kryptobetalningar via sociala medier