Missa inte: Libra – detta är Facebooks kryptovaluta


Libra är en kommande kryptovaluta initierad av Facebook. Libra kommer med en modern blockkedja i form av ett merkel-träd. Det viktiga konsensusprotokollet är LibraBFT (Byzantine Fault Tolerance), en variant av protokollet HotStuff, men det lilla antalet validerande noder i peer-to-peer-nätverket gör att graden av decentralisering är låg och kan teoretiskt öka risken för konspirationer.

Libra ägs inte av Facebook utan av Libra Association, en medlemsorganisation där Facebook bara är ett av medlemmarna. Det Libra verkligen gör nytt är upplägget med stora företag och organisationer som validerande noder. Detta går stick i stäv med rådande konsensus inom blockkedjevärlden. Varför väljer Facebook att släppa kontrollen till en fristående organisation?

De 28 företagen och organisationerna, som också utgör de validerande noderna i peer-to-peer-nätverket, har exklusiv rätt att skriva nya transaktionsdata till Libra Blockchain. Organisationen består av en exklusiv skara stora företag och organisationer som i de flesta fall måste pytsa in tio miljoner dollar i startavgift. Att få tillhöra denna skara kräver tillstånd, i praktiken att bli invald, samt att man uppfyller tuffa finansiella krav.

28 tunga företag som validerande noder

Företagen och organisationerna i Libra Association åtar sig att driva sina respektive noder under stränga tekniska krav och de ska exekvera transaktionerna och publicera dem på Libra Blockchain. De har dessutom till uppgift att upprätthålla och underhålla protokollet och se till att Libra fortsätter utvecklas. De 28 utvalda, så kallade Founding Members är (sorterat efter industri):

  • Betalningar: Mastercard, PayPal, PayU (Naspers fintech-arm), Stripe och Visa.
  • Teknik och marknadsplatser: Booking Holdings, eBay, Facebook/Calibra, Farfetch, Lyft, Mercado Pago, Spotify och Uber.
  • Telekommunikation: Iliad och Vodafone.
  • Blockkedjor: Anchorage, Bison Trails, Coinbase, och Xapo.
  • Riskkapital: Andreessen Horowitz, Breakthrough Initiatives, Ribbit Capital, Thrive Capital, Union Square Ventures.
  • Icke-kommersiella, multilaterala organisationer och akademiska institutioner: Creative Destruction Lab, Kiva, Mercy Corps, Women’s World Banking
Libra
Libra Association.

Organisationens säte ligger i Geneve i Schweiz, och det är givetvis inte en slump. Schweiz har kanske världens mest liberala lagstiftning inom bank och finans, och Schweiz är ett av världens mest neutrala länder.

Gruppens sammansättning är talande. Smaka på namnen och ”connect the dots”. Visa. Paypal. Facebook. Spotify. Ebay. Vodafone. Coinbase (världens näst största marknadsplats för kryptovalutor mätt i omsättning). Uber. Notera också vilka som inte är med. Banker. Stater. Google. Amazon. Apple. Microsoft.

Detta är närmast en revolution. Visst har enstaka stora företag börjat engagera sig i blockkedjor och kryptovalutor, men inget kommer ens i närheten av detta. Vi har här en grupp av företag som kan skapa pengar, överföra pengar, växla pengar, kommunicera mellan människor, knyta samman människor världen över, och företag där du kan konsumera dina pengarna. I global skala, med miljarder användare.

Libra ger ordning i en rörig bransch

Notera att när vi nu talar om pengar, så är det inte endast fiat-valuta vi talar om, utan naturligtvis även Libra. Bortsett från vissa organisationer som ser ut att ha en mer rådgivande roll, varför skulle någon av dessa företag ge sig in i Libra-projektet med mindre än att de inom en snar framtid ämnar hantera Libra på samma eller liknande sätt som de hanterar fiat-valutor idag? Vi kan med andra ord kallt räkna med att Libra kommer att bli gångbart som betalningsmedel i breda lager, i vart fall med början inom och mellan dessa organisationer.

Målet för Libra Association, som alltså äger Libra, är att komma upp i 100 medlemmar innan valutan lanseras, och därmed ska ingen av dessa företag och organisationer, inklusive Facebook nota bene, kunna få mer än en procent av rösterna inom nätverket. Så nätverket är decentraliserat, men inte så värst decentraliserat. Å andra består nätverket av välkända organisationer hos vilka det går att knacka på dörren. Det kan du glömma med bitcoin, vilket i och för sig också är tjusningen med bitcoin som nätverk sett. Det går inte att kalla bitcoin till senatsförhör.

De flesta bedömare menar att detta är avsiktligt. Det känns rimligt att hålla med. Libra Association innebär ordning och reda inom en i stora stycken rebelliskt sinnad bransch som hyllar sina cypherpunks och vill revolutionera, för att inte säga krossa, det monetära systemet som de, kanske med viss rätt, anser djupt orättvis. Libra är å andra sidan framtaget av kostymer för att passa in i det rådande samhället och de monetära systemen, utan några vilda gester. Lyckas Libra bli riktigt stort kommer det bli nog så revolutionerande och utmanande ändå, inte minst för regeringar och stater.


Libra är en stable coin – backas av stabila tillgångar

Valutan Libra kommer att backas upp av en ”korg” av reella tillgångar. Libra är alltså vad man kallar för en ”stable coin”, en stabiliserad kryptovaluta. Det är heller inget nytt i sig. Stable coins knyts värdemässigt till någon annan tillgång, som har ett reellt värde till skillnad från kryptovalutan i sig. Det kan vara fiat-valutor, oftast amerikanska dollar, eller till exempel guld. Vitsen är att ta bort den volatilitet som annars präglar kryptovalutor – växelkurserna mot fiat-valuta kan svänga våldsamt, vilket är en stort problem för de flesta seriösa aktörer, ungefär som hög inflation är ett problem. Det går inte att hyggligt säkert veta vad pengarna du fick betalt med igår, är värda idag.

Det Libra Association gör nytt är att knyta Libra inte bara till bara en (1) reell tillgång utan till många. I korgen skall finnas både valutor som dollar och euro, men även andra tillgångar som stabila statsobligationer. Det kommer heller inte att gå att ”trycka” Libra hur som helst. Enda sättet att skapa en ny Libra är att växla in fiat-valuta till Libra, och om en Libra växlas tillbaka till fiat-valuta ”bränns” Libran, det vill säga den förintas ur systemet.

Libra kommer därmed också att bli tämligen meningslös som spekulationsobjekt á la bitcoin, och inflationen förmodas hållas på samma nivå som genomsnittet av de underliggande tillgångarna. Räntan från korgen går dels till att finansiera framtida utveckling av Libra, dels till medlemmarna i Libra Association som tack för hjälpen.

Varför släpper Facebook kontrollen?

Att Facebook väljer att inte behålla hela projektet inom sina fyra väggar, utan väljer att lägga Libra i knät på en icke vinstdrivande medlemsorganisation i Schweiz har antagligen flera orsaker. Dels ser Facebook till att sprida risken – både den ekonomiska- och politiska risken – dels är det naturligtvis viktigt att få med så många tunga aktörer i projektet som möjligt för att öka chansen till framgång.

Skeptikerna har redan vädrat ett antal farhågor, speciellt kring frågan om integritet, men det hade antagligen varit ännu värre om Facebook kört sitt eget race. En tredje anledning är att visa upp ett mått av decentralisering, trots att Libra Blockchain ju inte är särskilt decentraliserad jämfört med andra stora blockkedjor, vilket är ämnat att ge mer förtroende jämfört med om systemet givits en helt centraliserad design.

Men den kanske viktigaste orsaken är trots allt Facebooks historia. För det är svårt att komma runt att även om Libra formellt ägs av Libra Association, så är det till syvende och sist Facebooks baby, och Facebook har inte det bästa ryktet i fråga om användarnas integritet. Det har som sagt vädrats en del skepticism, för att uttrycka sig milt, och det allt rör sig kring är frågan om Facebook kommer att kunna samla in, behandla och sälja transaktionsdata, direkt kopplat till den enskilde användaren, på samma sätt som de hanterar personuppgifter från Facebook som social medieplattform inklusive Whatsapp, Messenger och Instagram.

Det mesta pekar på att svaret är nej. Facebook kommer inte att samla in transaktionsdata från Libra-användarna och mata in dessa data i sin vanliga affärsmodell. Det finns flera orsaker till detta, och en anledning är förstås att Libra ägs av Libra Association. Det är svårt att tro att de övriga medlemmarna, som trots allt inte är några småföretag de heller, tänker låta Facebook komma undan med det, med mindre än att de också får sin del av den kakan, och då faller ju hela idén med en decentraliserad medlemsorganisation.

Läs också:
Libra – detta är Facebooks kryptovaluta (del 1)
Bluewallet – steget till bitcoin blir inte enklare än så här