(CS/Västervik) Medan de amerikanska molnjättarna väljer att köpa stora mängder mark i Sverige för att bygga gigantiska datacenter, och allt mer av företagens it läggs i det publika molnet fortsätter de lokala affärerna oftast att skötas med lokal drift i privata eller hybrida moln.

Och i det lokala datacenterbyggandet är det ofta tidigare viktig samhällsinfrastruktur som får stå till tjänst som värd för den digitala tillgängligheten. Vi har bland annat tidigare skrivit om hur det planeras nya datacenter vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Och gamla militära utrymmen, som gamla skyddsrum, är inte heller ovanligt. Här är nog Bahnhofs anläggning under Vita bergen i Stockholm det kändaste exemplet, inte minst efter att det hamnade i världens blickfång i samband med att Wikileaks var som mest aktuellt.

s
Mitt i ett villaområde i Västervik anlades det skyddsrum som skulle användas för att kunna kontrollera hamnen vid ett anfall.

Och det är just ett skyddsrum som Gibon numera förfogar över i Västervik, och det handlar om ett skyddsrum av den mer spektakulära sorten. Det som har fungerat som driftcenter för det lokala Västerviksbolaget Valvea sedan drygt tio år tillbaka är också lite av ett museum över svensk beredskap under kalla kriget.

Det handlar om ett skyddsrum som skulle stå pall för såväl atombomber som vara skyddat från elektromagnetisk puls varifrån det svenska försvaret skulle kunna kontrollera hamnen i Västervik. Det hus som byggts upp under urberget har även placerats på fjädring så att ska kunna skaka tio centimeter om en bomb skulle träffa just det berg där huset är placerat.

s
Rakt ner i urberget.

Att det inte är helt lätt att hitta dit är ingen slump. När det byggdes mitt i ett lugnt villaområde inne i centrala Västervik på 1950-talet så skedde det nattetid för att hålla det så hemligt som möjligt, och när Valvea till slut köpte anläggningen för 400 000 kronor i februari 2009 var man tvungna att skapa en ny fastighet hos Lantmäteriet eftersom man medvetet låtit bli att rita in huset på kartan.

På 1980-talet tog Civilförsvaret över och när vi klev in i 2000-talet hamnade ägandet hos Västerviks kommun, och innan Valvea köpte det fanns bland annat nattklubb och vandrarhem med i diskussionen om vad man kunde göra med det gamla skyddsrummet, vars yta är på 400 kvadratmeter, eller 1 600 kvadratmeter om man inkluderar gångar och biytor.

Det är Gibon Västerviks ägare och vd Niklas Andersson som guidar oss ner cirka 30 meter under marken, och för att komma dit behöver man passera en stötvågssluss, där ett duschrum inretts mellan en specialbyggd och osannolikt tung stötvågsdörr och nästa rum som fortsätter leda ner i berget. Detta för att farliga partiklar skulle duschas bort innan man kom ner till den underjordiska världen.

s
På väg ner finns en specialbyggd dörr som ska skydda mot stötvågorna från en eventuell atombomb.

Han säger att det är tacksamt att det är just militären som har haft verksamheten tidigare, för det innebär att allt finns noggrant dokumenterat i pärmar. Och det behövs för det är en egen värld där absolut inget har hamnat under markytan av en slump utan minsta lilla pinal har ett tydligt syfte.

Det kan handla om dieselaggregatet som körs med regelbundna mellanrum för att säkra tillgången av el. Och det finns också ett rum med filter som ska rena luften och det finns även filter som ska rena vattnet från den egna brunnen. Att bolaget dessutom har Lennart Green som deltidsanställd underlättar ytterligare. Han gjorde lumpen på plats under 1980-talet och har bokstavligt talat stenkoll på urberget.

Och Niklas Andersson konstaterar vidare att det utöver dieselaggregatet finns många andra fördelar för att bedriva just it-drift i lokalerna. Att det är betong runt omkring allt, och att huset är indelat i tre olika brandzoner med dörrar som stänger sig så att branden aldrig kan spridas mellan de olika våningarna är ett exempel. Att det är en jämn temperatur med 12-13 grader runt om i fastigheten året om är så klart också positivt. Och inte minst lyfter han det specialrum som byggts för att inte utsättas för elektromagnetisk puls. Där hanterar bolaget backup och kundernas allra känsligaste data.

x
Säkraste platsen. Skyddsrummet byggdes inte bara mot stötvågor, utan även mot elektromagnetisk puls. I ett specialrum lagras företagens känsligaste data.

Det bolag som nu heter Gibon Västervik har alltså varit verksamt i berget sedan drygt tio år. Man kombinerar verksamheten med klassisk it-drift med att sälja uppkoppling med lina direkt till företag, där man har kablar går norr och söder om berget, och som komplement har man även ett samarbetsavtal med det lokala stadsnätet. Det är givetvis inte ett ovanligt scenario att en kund som väljer att lägga sin it i berget även köper uppkoppling på samma gång.

– Vi började med att ha driftcenter här nere med serverdrift och serverhosting för lokala kunder. Idag har vi en handfull företag som inte är härifrån men de allra flesta är från Västervik med omnejd, säger Niklas Andersson, som konstaterar att det inte brukar vara särskilt svårt att sälja in säker placering av it till ett företag när man väl fått kunderna att inse vad det handlar om för miljö.

– Det är få gånger som vi har haft en intresserad kund som vi fått ner hit som den kunden inte tecknat avtal med oss. Men någon enstaka gång har det faktiskt hänt.

Sedan januari valde man alltså att ansluta sig till den relativt nystartade företagsgruppen Gibon.

– Vi ville tillhöra en större gruppering och tyckte att Gibon lät intressant. Gibon, som varumärke, är rätt nya på marknaden och har ett unikt läge att bygga en modern företagsgrupp med rätt erbjudande och förmåner för sina medlemmar. Vi hittade inget annat som kunde slå det.

Har det inneburit fler affärer för er att vara del av en kedja?
– Det är fortfarande relativt nytt. Men det har mottagits väl av de kunder vi har och de som vi för diskussioner med, inte minst är det en fördel med kunder som har verksamhet på flera orter. Det finns väldigt bra kompetens i gruppen, inte minst inom webbutveckling och affärssystem som vi inte jobbat med tidigare. Det känns bra att kunna ha det internt.

ss
Museum på riktigt. På ett bord i köket har man valt att ställa ut en hel del material som blev kvar efter att försvaret lämnat skyddsrummet.

De stora molnjättarnas offensiv ändrar så klart en hel del för ett bolag som sysslar med lokal drift i privata moln. Niklas Andersson säger att det är både på gott och ont. Molnet gör att det är mer naturligt för kunder att lägga sin it på en annan plats, men samtidigt innebär det så klart ökad konkurrens också.

– Vi har fått en hel del draghjälp av molnet. När vi började med det här fanns det inte överhuvudtaget. Vi har oftast kunder som inte har en egen it-ansvarig utan vi går in och sköter hela deras it och då blir det här ett bra alternativ.

Frågar man de stora molnbolagen är det bara en tidsfråga innan all it kommer att hamna i det publika molnet, och på Gibon följer man så klart utvecklingen noggrant, inte minst genom specialgruppen Gibon Drift, där flera av kontoren är representerade.

– Vi ser över hur vi jobbar med drift nu i dagsläget men framför allt hur vi bäst gör det i framtiden, Azure och AWS är en naturlig del i en framtida driftaffär men det finns en övergångsperiod där vi kan tillgodose våra kunders behov och samtidigt driva en god affär i det egna driftcentret, alternativt i en hybrid lösning.

Du är inte rädd att ni plötsligt står där med ett berg?
– Nej. Vi har alltid internetleveransen, den kommer alltid att finnas kvar och jag tror att vi under de närmaste tre till fem åren kommer att kunna köra på som vi gör idag

Idag har Gibon åtta olika lokala driftcenter. Frågan är om det kommer att vara så längre fram.

Är tanken att ni ska flytta ner ännu mer här i berget?
– Vi håller för tillfället på att se över hur vi på bästa sätt hanterar våra lokala driftcenter, en konsolidering till ett färre antal är ett trovärdigt scenario. Vi har också mycket att vinna på att kunna hantera funktioner så som support/helpdesk och administration gemensamt.

s
Duschtvång. I stötvågsslussen skulle den som flydde ner i berget duscha av sig alla farliga partiklar.

Gibongruppens vd Mia Åslander säger så här om bolagets planer för att använda sin nya urbergsresurs i större skala.

– Vi utgår alltid ifrån kundens verksamhet när vi levererar våra tjänster, det viktiga är att kunden får en it-miljö som motsvarar deras behov. Det behovet ser naturligtvis olika ut beroende på vilken typ av verksamhet kunden bedriver och det är här fördelen med Gibongruppen visar sig som allra starkast, säger hon och poängterar

– Vi kan leverera allt från lättillgängliga och säkra tjänster i det publika molnet, till hypersäker it i det svenska urberget i ett driftcenter som står emot atombombsanfall såväl som attacker av elektromagnetisk puls. En tryggare miljö än så är svårt att skapa för våra kunder.

Läs mer:
Gibon gräver ner sig i Västervik – säkrar ny medlem
Tio gäng hoppar av Koneo – vill skapa nytt miljardbolag