Sedan 2017 har Anticimex placerat ut allt fler uppkopplade fällor – inte bara för råttor utan också för kakerlackor och mott. Från 27 000 fällor då är man nu uppe i 115 000 i 18 olika länder, varav runt 30 000 i Sverige. Bara i Stockholm finns nästan 3 000 fällor.

På vägen har det också skett ett plattformsbyte berättar Ulf Eripe som är teknikchef på Anticimex.

– Då hade vi en plattform som var lite äldre och serverbaserad men vi kände ett stort sug att driva det här arbetet vidare. Så vi tog ett strategiskt inititativ och valde att gå över till molnet och Microsofts Azure, säger han.

– Det innebär att vi fått en databasarkitektur med AI inbyggt i plattformen på ett mycket enklare sätt.

Resultatet är att Anticimex lättare kan analysera de data som kommer in och göra prognoser för hur råttorna rör sig.

Ulf Eripe
Ulf Eripe.

– Det har gjort det möjligt att förutse hur skadedjursutvecklingen ser ut i olika områden. Det fungerar lite som så kallad lane assist i bilar, funktionen som gör att bilen håller sig i körbanan. På samma sätt kan vi se till att skadedjursbekämpningen håller sig på banan – och korrigera där det behövs, säger Ulf Eripe.

När skadedjursproblemet i ett område minskat eller upphört så bör inte alla fällor tas bort förklarar han. Genom att ha kvar ”skyddsfällor” fortsätter data att skickas in. Det medför att man kan övervaka skadedjursförekomsten och ta omedelbara initiativ om nivåerna skulle öka igen.

– Vi får snabbt indikationer på när det händer något i ett område. Ofta kan det handla om att det pågår stora byggprojekt – exempelvis kunde vi gå ut och förvarna när vi märkte hur antalet råttor steg i samband med bygget av Västlänken i Göteborg, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex.

– Då kan vi hjälpa till genom att vara på tårna. Se till att komma ut oftare till kunderna och införa tuffare rutiner exempelvis runt soporna i området.

Förutom alla data som samlas in med hjälp av råttfällor har Anticimex också börjat samla in information om kackerlackor och flygande skadedjur som mott.

Där handlar det inte om fällor utan om att övervaka att det inte börjar komma in kakerlackor i exempelvis ett restaurangkök. På en liten platta med klister finns så kallade attrahenter som kakerlackor gillar och när de fångas där skickas signaler digitalt till Anticimex.

– Om det visar sig vara ett problem under uppsegling så tar vi tillsammans med kunden fram en plan kring gemensamma åtgärder som städning och annan avhjälping, säger Ulf Eripe.

Och Håkan Kjellberg konstaterar att de data som kommer in också gör det möjligt att analysera under vilka årstider och temperaturer som problemen blir som störst.

– Vi kan följa en temperaturkurva eller en tid på dygnet. Kanske ser vi att nattflygande insekter tar sig in i hög grad, då kanske det handlar om att en dörr står öppen när varorna lastas in exempelvis. Det är ju fantastiskt bra information.

Varken rått- eller insektssfällorna säljs som produkter utan är tjänster som Anticimex erbjuder och som används av kommuner, inom livsmedelsbranschen och på hotell exempelvis.

Håkan Kjellberg
Håkan Kjellberg.

I och med att alla enheter är uppkopplade kan Anticimex också se till att batterier byts exakt när de ska och notera om någon enhet behöver repareras. Det gör också att det är enklare att planera rutterna för de tekniker som ska serva fällorna vilket kortar körtiderna.

De uppkopplade råttfällor som finns under jord, i avloppsysstemen, kan i princip ersätta gifter helt enligt Håkan Kjellberg.

– Råttor ovan jord har för många valmöjligheter så där räcker det inte utan vi behöver använda även andra metoder. Men vi kan göra det mer riktat och i mindre mängd säger han.

Hur ligger då Anticimex till när det gäller uppkopplade fällor och dataanalys?

– Jag skulle nog säga att vi är ledande i världen, säger Ulf Eripe.

– Trenden med digital skadejurskontroll växer sig starkare och fler tar steg i samma riktning. Och det är vi glada för – det skapar en mer hållbar värld framöver.

Både han och Håkan Kjellberg ser stora möjligheter framåt i takt med att data fortsätter strömma in.

– Det finns otroligt mycket att hämta och vi har bara skrapat på ytan ännu, säger Håkan Kjellberg.

Läs också: 
Försäkringskassan laddar för AI-stöd till handläggarna
Nu laserskannas svensk skog – heltäckande data ”en revolution”