Redan 2017 inträffade det som kallas peak butik för den svenska sällanköpshandeln – den del av handeln som består av sådant som hemelektronik, böcker och kläder.

Det innebär att det är e-handeln som står för den huvudsakliga tillväxten och inte de fysiska butikerna. Då låg 94 procent av tillväxten på nätet. Och när HUI Research redovisar siffrorna för den svenska handeln 2018 så sker all tillväxt i sällanköpshandeln idag i e-handeln.

– Men även om sällanköp nu hackar och ligger still så går den ännu inte med minus, säger Per Andersson, analytiker på HUI Research som presenterade rapporten Handeln i Sverige 2019 på torsdagen.

Samtidigt konstaterar HUI att detaljhandeln fortfarande rullar på. Tillväxten har varit obruten i 22 år trots konjunktursvackor och förra året ökade omsättningen med två procent.

Det är alltså dagligvaruhandeln – läs matbutiker – som fortfarande levererar. Där ökade omsättningen med tre procent.

Och även om e-handeln knaprar på så står fysiska butiker för 90 procent av den totala detaljhandelsomsättningen i Sverige medan e-handeln står för 10 procent.

Skillnaderna i hur e-handeln slagit mot olika branscher är stor. HUI har sedan tidigare identifierat den punkt där de fysiska butikerna börjar svaja under trycket av e-handeln. När e-handeln passerar 15 procent av handeln i en bransch flyttar tillväxten dit.

Den punkten passerades redan för flera år sedan för bokhandeln och hemelektroniken.

Modebranschen har nyligen passerat den och näst i tur står enligt HUI:s prognos sport- och fritidshandeln, byggvaruhandeln och apotek som väntas passera brytpunkten före 2025. Några år senare är turen kommen till möbler och heminredning.

När det gäller livsmedel ligger skiftet betydligt längre fram i tiden – mellan 2030 och 2035.

Samtidigt betonar Per Andersson att det inte är hugget i sten.

– Matbutikerna har ju också en chans att vara med i transformeringen. De har en möjlighet att få en helt annan roll i framtiden och det kan förskjuta tidpunkten.

Han konstaterar också att alla de stora aktörerna i Sverige – Ica, Coop, Axfood och Bergendahls – arbetar intensivt med digitaliseringen.

Inte heller brytpunkten 15 procent kan med tvärsäkerhet sägas gälla.

– Nej, det är något vi sett baserat på det som hänt. Men det kan ju revideras, svarar Per Andersson på en fråga från publiken.

Hans recept för hur svensk fysisk handel ska möta e-handeln, men även utländska konkurrenter som etablerar sig i Sverige, är att se över butikens roll. Det handlar om sådant som att se till att personalen verkligen vet mer än kunden, skräddarsy tjänster, anpassa lokalerna och att använda sig av data och analys för att veta mer om kunden.

– Den fysiska handeln måste uppdatera sina affärsmodeller – upplevelsen i butik är viktig.

Läs också: 
Svenska handlare har ögonen på Amazon – vad händer när jätten kommer hit?
Köpcentrum riskerar att gå under när e-handeln växer. Är det bra eller dåligt för våra städer?