En till synes ständigt växande branschs rop efter kompetens fortsätter, och den redan svåra jakten ser inte ut att bli lättare. För kompetensbristen gäller långt ifrån bara Sverige, och en av de vanligaste lösningarna bolagen brukar ta till, att blicka mot Östeuropa för att anställa eller bemanna upp sina kundprojekt, kommer också att bli svårare. För det är långt ifrån bara Sverige som brottas med kompetensbrist.

– Det finns ett betydande kompetensgap i Central- och Östeuropa vad gäller digital kompetens. Det orsakas delvis av att experter därifrån ofta lockas till Västeuropa för att minska effekterna av det kompetensgap som finns där. De länder som drabbats hårdast av det, utifrån våra data, är Ungern och Grekland, säger Jan Alexa, analyschef för Government Insights på IDC.

– Det är inte bara begränsat till it, inom hälsa- och sjukvård kan det finnas liknande situationer. Och länderna i Central- och Östeuropa är inte längre bara länder folk flyttar från. Idag är de också destinationsländer, dit många kommer från andra länder längre österut, säger han och nämner Ukraina som det tydligaste exemplet.

kompetensbrist
Foto: IDCKompetensgapet i Sverige är fortsatt stort. Med den tillväxt och de pensionsavgångar som förväntas så saknas det i år 15 400 heltidsanställda. Här är tre kategorier som täcker en del av behoven, men det blir allt svårare att rekrytera från andra EU-länder när de också börjar brottas med kompetensbrist.

Men det är inte bara suget från Västeuropa som påverkar situationen, utan för många av länderna i Central- och Östeuropa känns situationen väl igen från den kompetensbrist som den svenska it-branschen brukar prata om.

– Den inhemska efterfrågan är också stark. Det handlar verkligen inte bara om efterfrågan från Västeuropa. En annan bidragande orsak kan vara ett ganska oflexibelt utbildningssystem, som inte helt är anpassat till de behov som finns på en snabbt växande arbetsmarknad för digitala kunskaper, säger Jan Alexa och konstaterar följande som också påminner om den svenska kompetensbristen.

– Jag tror att företag använder olika strategier för att täcka till kompetensgapet. Vissa lägger ut sin it, någon annan försöker locka till sig utländsk talang medan andra försöker engagera sig med universitet och utbildning för att locka studenter och nyutbildade. Sedan finns det de som ser till att höja löner och ge andra fördelar. Interna utbildningar för att förbättra den personal man har är också populärt. Långsiktigt tror jag att de positiva effekterna faktiskt kan uppväga de negativa. Kompetensgapet ökar lönerna avsevärt för de som har färdigheterna, vilket i sin tur främjar utbildningar i allmänhet och digitala färdigheter i synnerhet.

kompetensbrist
Foto: IDCHär är behoven störst och minst. Kartan visar hur situationen ser ut i olika europeiska länder. Från de länder som är gråa saknas tillgängliga data.

Tittar vi hur det ser ut här hemma i Sverige så är det fortfarande så att efterfrågan på kompetens är betydligt högre än utbudet. Och det faktum att en stor del av branschens mest erfarna medarbetare närmar sig pension gör knappast saken lättare.

– Det positiva är att rörligheten i Europa har gjort att hela Västeuropa får kompetensförsörjning från Central- och Östeuropa och Irland, även om det mesta sker från respektive hemland. Kompetensförsörjning från Indien och Kina genom offshoring fortsätter att växa, men kan inte täcka hela behovet. Men nu har Central- och Östeuropa i sin tur fått brist eftersom majoriteten av it-arbetare vill arbeta där de får högst kompensation, vilket är hos västeuropeiska kunder, säger Martin Sundblad, analyschef på IDC.

Om man tittar på 2019 så beräknas 7 600 personer gå i pension, medan den tillväxt som finns i branschen gör att det uppskattningsvis krävs drygt 15 000 digitalt kunniga medarbetare för att täcka behoven.

Genom nyrekrytering, folk med arbetstillstånd som inte är från EU och den permanenta migrationen kan vi uppskattningsvis täcka upp drygt 8 000 av dessa efterfrågade arbetsplatser. Tittar vi på motsvarande IDC-siffror för 2022 så har kompetensgapet minskat något, då efterfrågan ligger på 14 000 och utbudet i de tre kategorierna på drygt 9 500.

– Vi har en åldersfördelning som gör att många it-arbetare kommer att gå i pension under de närmaste åren. Samtidigt har vi inte tillräcklig rekrytering till alla de universitets- och högskoleprogram som vi rekryterar från, och andelen kvinnor inom it har vi heller inte lyckats öka nämnvärt. Men över tid räknar vi med att bristen kommer att minska allt eftersom företagen ökar sina investeringar i rekrytering och utbildning, säger Martin Sundblad.

Läs också: Varningslamporna fortsätter blinka rött – kompetensbristen plågar branschen