Riksbankschefen räds inte Libra – ”privata valutor brukar kollapsa”

Riksbanken vid Brunkebergstorg är en 70-talsborg med diskret pondus. Det är därinne som penningpolitik och finansiell stabilitet sköts.

Men med digitaliseringen har också nya frågor dykt upp på agendan som utmanar både det historiska arvet och den retrokänsla som 70-talsarkitekturen ger – frågor som kräver förändring.

Kontanterna – det som vi människor ofta uppfattar som de verkliga pengarna – är på väg att bli irrelevanta eftersom vi helt enkelt inte använder dem lika mycket längre.

Dessutom utmanas de valutor som världens stater i dag garanterar av nya privata varianter – som bitcoin eller Libra.

Vi börjar med Libra. Under den senaste tiden har flera EU-länder uttryckt sin skepsis inför den nya Facebookinitierade valutan och både Frankrike och Tyskland talar om att den måste blockeras.

Men den svenska riksbankschefen Stefan Ingves har en mer avslappnad attityd mot potentiella utmanare som Libra och andra privata valutor.

Först påminner han om att pengar i grunden är en konvention som vi enats om.

– Det är något som vi bara har i våra huvuden, något vi kommit överens om. Sedan har tekniken under århundradena ändrat på vilket sätt vi hanterar pengar ­– från 20-kilos kopparmynt, till papperssedlar och nu in i den digitala världen, säger han.

"Det brukar hända vart hundrade år"

– Det är ett teknikskifte nu – men det är inte första gången. Det brukar hända något ungefär vart hundrade år. Först 1904 fick Riksbanken ensamrätt på att ge ut pengar i Sverige – tidigare kunde bankerna göra det.

Att något som Libra uppkommer just nu beror i grunden på en sak – att centralbankerna runt om i världen är dåliga på att utföra effektiva betalningar mellan olika länder i världen.

– Där har den globala centralbankscommunityn inte lyckats få till något så att vi snabbt och billigt kan betala någon i exempelvis Nya Zeeland. Och när det finns ett tomrum så upptäcks det av en privat aktör. Så hela den här Libradiskussionen är egentligen en kraftig väckarklocka för centralbankerna, säger han.

Samtidigt pekar Stefan Ingves på att det är väldigt oklart vad Libra ens är för något i dag.

– Jag har försökt ta del av Libradokumentationen och det var bara runt tre sidor om det ekonomiska så det har en ganska lång väg att gå. Vad jag förstår jobbar de med det tekniska men jag kan inte uttala mig om vad Libra egentligen är i judirisk mening.

Ska Libra bli en verklig valuta så krävs dock en hel del framhåller han. Då måste den leva upp till alla tillsynsregler och penningtvättsregler och konkurrera på lika villkor med andra finansiella institut.

Stefan Ingves ser heller inte att Libra kommer att fylla något större behov hos svenskarna – i alla fall inte om Riksbanken ser till att sköta sig och de svenska transaktionssystemen är enkla och säkra att använda.

En viktig pusselbit i det är att Riksbanken är på väg att ansluta sig till en teknisk plattform för sekundsnabba betalningar i realtid som tagits fram av Europeiska centralbanken, ECB. I korthet innebär det att betalningarna mellan bankerna – som sköts av Riksbanken i systemet Rix – kan ske direkt och inte bara mellan 7-17 som i dag. Genom att hålla transaktionskostnaderna låga ska det driva fram billiga betalningar i Sverige enligt Stefan Ingves.

Han är dock öppet kritisk till att bankerna inte tagit emot beskedet att Riksbanken går mot att ha öppet dygnet runt med öppna armar.

­– Där vill jag uttrycka min besvikelse kring finanssektorns sätt att tänka om det. Vår vision att köra dygnet runt gillades inte av alla när vi skickade ut det på remiss förra året. En och annan ansåg att det inte behövdes – och de kan ju få stänga sin verksamhet när de vill men jag anser att det här inte är något där man sitter med armarna i kors och väntar.

Den här typen av åtgärder är helt nödvändiga för att upprätthålla det svenska betalsystemets konkurrenskraft gentemot uppstickare – även om Stefan Ingves också krasst konstaterar att ”mig veterligen så brukar privata valutor kollapsa förr eller senare”.

Och han tror heller inte att Libra skulle vara särskilt praktiskt att använda för svenskar – när vi exempelvis måste betala skatt i kronor. Ska vi växla valuta hela tiden då?

Inte heller när det gäller kontantdöden kan Riksbanken sitta med armarna i kors anser Stefan Ingves. När den svenska Riksbanken försiktigt började tala om en e-krona för tre fyra år sedan väckte det uppseende över hela världen. Nu är det många andra länder som är inne på samma spår och en del har kommit längre konstaterar han.

– Sedan 1668 har det på ett eller annat sätt varit möjligt för allmänheten att inneha riksbankspengar och om kontanter blir irrelevanta utan att vi gör något skulle det bli första gången på 350 år som svenskarna bara kan ha pengar i form av inlåning på en bank. Det skulle i praktiken privatisera pengar och det kan vi inte stillatigande låta ske.

Det är därför som Riksbanken lyft frågan om en e-krona som en digital variant av riksbankspengar för dem som vill att staten ska backa deras pengar och inte en bank. För närvarande pågår en upphandling av ett tekniskt system som gör det möjligt att skapa en e-krona.

"Ytterst är det en politisk fråga"

– Vi ska bygga det systemet på ett sådant sätt som gör det möjligt att skala upp det. Men ytterst är detta inte en fråga för Riksbanken utan en politisk fråga. På samma sätt som vi en gång diskuterade om sedlar skulle vara ett giltigt betalningsmedel så återkommer frågan om vad som är ett giltigt betalningsmedel i en digitaliserad värld.

Frågan ligger också just nu på finansdepartementet där en utredning är på gång enligt Stefan Ingves.

Varför skulle någon då vilja använda e-krona? Tja, tänk dig att du vill ta ut alla dina pengar från en bank – då behöver du kunna ha dem på något annat sätt förklarar han.

Men att e-kronan nu utreds betyder inte att Riksbanken överväger att sluta med kontanter under överskådlig tid.

­– Även om bruket av sedlar är litet i förhållande till betalningar så kommer vi att se till att det finns tillräckligt med fysiska pengar i landet. Det är en beredskapsfråga där vi är skyldiga till att vi har kvar förmågan att hantera fysiska pengar om läget skulle bli sånt, säger Stefan Ingves som samtidigt konstaterar att det inte är en helt enkelt procedur att gå över till kontanter om samhället är i kris.

– Allt är ju inbyggt i datasystem men det ska i alla fall finnas en möjlighet att återställa en basfunktion.

Om det nu är så att de här skiftena när det gäller vad pengar är och hur de ska hanteras återkommer vart hundrade år – hur känns det att vara riksbankschef just när ett sådant skifte inträffar? Är det roligt?

– Ja, det är det. Jag ser det som ett privilegium.

Stefan Ingves berättar att penningteori intresserat honom sedan han läste det vid universitetet i Princeton.

– Det är något helt annat än penningpolitik – det är en intellektuell utmaning. Frågeställningarna blir nästan filosofiska. Och det är inte alltid vi som jobbar vid Riksbanken tänkt på det i vårt dagliga arbete.

Han jämför det med att inse att det inte bara är 220 volt i eluttaget av en slump utan att det finns människor av kött och blod som ser till att det blir så.

­– Och vi på Riksbanken är den yrkeskategori som har till uppgift att tänka kring de här frågorna. Det är vår skyldighet att fundera på det och ta ställning till det. Så nu när det rör på sig är det ungefär som att gå till jobbet och få köra Märklintåg hela dagen, säger Stefan Ingves.

Läs också: 
Swisheffekten – nu siktar Riksbanken på att göra betalningar sekundsnabba
Riksbanken går vidare med e-kronan – nästa steg blir att upphandla teknisk lösning
Libra – detta är Facebooks kryptovaluta