De svenska systemintegratörerna och återförsäljarna blir bara färre och färre i takt med att it-bolagen, inte sällan uppbackade av hungrigt riskkapitalbolag slukar varandra. Det faktum att den svenska kronan dessutom är rekordbillig gör att antalet svenskägda bolag i branschen också blir mindre.

Men alla har inte dragits med i köpracet. 25-årsfirande lagringsintegratören Proact är ett av få svenska branschbolag som faktiskt valt att satsa stort utanför Norden. Men samtidigt som de europeiska äventyren tuffar på med skilda resultat, så är den svenska verksamheten fortfarande lika stark. Det säger Sverige-vd Lena Eskilsson och marknadschef Anna Ekerling när de tar emot Computer Sweden på kontoret i Kista.

Hon har varit vd på svenska Proact i fyra år, och Sverige fungerar dessutom som Proacts hubb för Norden, som är en av fyra hubbar i Europa. Övriga tre ligger i Nederländerna, England och Tyskland. Men för Lena Eskilsson är det den svenska verksamheten som gäller, och det handlar fortfarande om det som var utgångspunkten för bolaget, det vill säga att hjälpa kunderna att hantera sina stora informationsmängder på olika sätt. Två av bolagets viktigaste partner är Netapp och Dell EMC, vilka varit med sedan starten. Nyligen blev man också en av Nvidias första svenska partner och man har även partnerskap med några av de publika molnjättarna, som AWS och Google.

Proact grundades 1994 av Henrik Holm, och några av de personer som var med från början finns fortfarande kvar i bolaget såsom Per Sedihn och Johan Hammarström. Och ända sedan starten har man kunnat konstatera att lagringsvolymerna har fortsatt öka hela tiden, och den grundförutsättningen för bolaget finns det ingen större anledning att ifrågasätta nu heller. De just nu rådande trenderna som AI, analytics och inte minst 5g-utvecklingen kommer framöver att kräva stora volymer, inte minst för Proacts kunder, som främst är stora organisationer inom telekom, bank och finans, spelbolag och större myndigheter.

Säkerhetsfrågan allt viktigare

– Datamängderna ökar enormt hela tiden och vi har oftast jobbat med extremt långa kundrelationer. Med det teknikskifte som pågår med robotiseringen, så handlar det mycket om att möta upp och ta hand om den information som finns där. Och samtidigt blir frågan om säkerhet allt större, säger Lena Eskilsson.

Supportdelen och att alltid finnas tillgänglig för kunderna lokalt är något som varit bolagets signum från starten, och Anna Ekerling tror att det har varit och är en nyckel för den svenska verksamheten. Ett tag gjorde fokuset på att expandera i Europa att man var på väg att tappa sitt fokus på Sverige, men Proactduon konstaterar att företagskulturen kommit tillbaka på allvar, inte minst efter att man tagit in en ny svensk koncernchef i Jonas Hasselberg, som kom från Telia under 2018. Och det bekräftas om inte annat av att ett flertal personer har valt att komma tillbaka till Proact efter andra äventyr.

På koncernnivå har Proact ungefär 800 anställda, med en omsättning på 3,7 miljarder kronor. I Sverige ligger omsättningen runt 900 miljoner med runt 170 anställda, medan man i Norge, Finland och Danmark har ungefär 85 anställda. I Sverige har bolaget sina två datacenter Örebro och Stockholm.

För trots molnets intåg spelar de egna datacentren fortfarande huvudrollen för Proact. Men molnet har samtidigt ändrat en del av hur man arbetar.

– I början trodde vi att det var ett hot, men det var innan man förstått vad det innebär och vad det är bra för. Idag ser vi inte det hotet utan vi ser att alla delarna behöver finnas hos våra kunder. Privata moln har vi ju jobbat med länge och vi började jobba med publika molntjänster för några år sedan, säger Lena Eskilsson.

Hur stor del av det ni levererar finns i det publika molnet?

– Jätteliten. Det är snarare en möjlighet om kunden är intresserad. Vi ser att den publika sektorn drar öronen åt sig och även att större kunder gärna har sina data på plats, och väljer att inte slänga ut så mycket information där.

Just nu handlar det mycket om det som kallas tredje generationens datacenter, där man jobbar mer med automatisering än tidigare. På frågan vad kunderna vill ha av privat, publikt eller hybridmoln är svaret lite av varje. Proact brukar förklara lagringsefterfrågan med en standardmodell utifrån fyra olika varianter.

– Nummer ett är egen regi. Nummer två är privata molntjänster och nummer tre är att outsourca vissa delar till en servicepartner och nummer fyra är publika moln, säger Anna Ekerling och konstaterar att det framför allt är en viss typ av tjänster som hamnar i det publika molnet.

– Utvecklarna går gärna ut och jobbar i AWS eller Googles testmiljö. Det är mycket lättare än att bygga motsvarande funktion i egen regi och i ett privat moln. Däremot brukar det bli dyrt att bara lagra data i publika molnet.

Just nu är det alltså fullt ös på den svenska återförsäljarscenen. Proacts huvudkonkurrent är precis som tidigare Atea. Annars brukar man tampas med bolag som Cygate och Fujitsu och ibland med bolag som till exempel Load/Rg19 och Iver. När det gäller den pågående förvärvsvågen har Proact som sagt legat lågt, men frågan finns så klart alltid på agendan.

– Förvärv tittar vi en del på i koncernen och köpte nyligen ett bolag i Tyskland, säger Lena Eskilsson.

Men det är inte aktuellt i Sverige?

– Vi tittar på bolag hela tiden. Jag ser ett intresse för att hitta bolag som gör att vi får till det ännu bättre på säkerhetssidan. Det blir allt närmare mellan lagring och säkerhet. Även nätverk är ett område som blir viktigare och är intressant. Men det gäller att hitta rätt.

Läs också: Köpa eller bli uppköpt – därför konsolideras it-branschen i rasande fart