Digitalisering och utveckling inom artificiell intelligens, AI, beskrivs ofta som en ny industriell revolution. Många framtidsspaningar följs av oro för att Sverige halkar efter i utvecklingen. Samtidigt vet vi förvånansvärt lite om hur svensk AI-mognad ser ut idag. Därför har Ledarna låtit Novus genomföra en omfattande undersökning bland 5 000 chefer. Undersökningen är bland de mest omfattande i sitt slag och visar vilket avtryck AI-arbetet gjort hittills, och vad som krävs framåt.
Cheferna har svarat på frågor om förekomsten av AI-tillämpningar samt det organisatoriska arbete som behövs för att använda tekniken. Resultatet visar hur stor andel som använder AI och hur långt de kommit i arbetet. Genom undersökningen vill vi nyansera AI-debatten och peka på tre slutsatser:
1. AI-mognaden är lägre än tidigare studier visat. Färre än var femte chef uppger att AI används på deras arbetsplats. Det är främst chefer inom kunskapsintensiv tjänstesektor och tillverkningsindustri som har AI på arbetsplatsen, medan andelen är lägst i byggindustrin. Bland chefer i offentlig sektor har bara 14 procent AI-tillämpningar.
Chefer tror att produktivitetsvinster och besparingar blir de största nyttorna med AI, och kompetensbrist och undermålig it-infrastruktur som de största hindren. De tror inte att alla jobb försvinner på grund av automatisering; fler tror att de flesta jobb inte kommer påverkas alls.
Att AI-mognaden är förhållandevis låg betyder inte att Sverige halkar efter, men däremot att utvecklingen handlar om mer än ny teknik. Att implementera AI i verksamheten är ett maraton, inte ett sprintlopp. Det ställer krav på ledarskap.
2. AI kräver organisatorisk anpassningsförmåga. De flesta organisationer befinner sig i början av AI-arbetet. Knappt var femte chef är på en arbetsplats som samlar in och arbetar med stora data; nödvändigt för egna AI-tillämpningar. 15 procent uppger att det bedrivs pilotprojekt. Färre än var tionde har en AI-strategi. Om inte det organisatoriska arbetet är på plats kommer inte heller pilotprojekt kunna skalas upp i framtiden.
På arbetsplatser som använder AI har organisatoriskt arbete kommit längre. Fyra av tio chefer där säger att de arbetar med insamling och analys av stora datamängder, och nästan hälften genomför pilotprojekt.
3. AI-mognad hänger på ledarskap och chefskompetens. Utvecklingen medför omfattande förändringar i hela ekonomin, men det handlar inte bara om teknik och AI-specialister. Implementering sker inte av sig självt. I all förändring behövs ledare som kan påverka riktningen.
Internationella studier lyfter fram internutbildningar, tvärfunktionella utvecklingsteam och experiment som kritiska för AI-arbetet. Det kräver chefer som möjliggör, koordinerar och realiserar förändringsarbetet. Och det kräver livslångt lärande både för medarbetare och chefer.
Därför behövs dialog, mellan politik och parter, inriktad på att lösa kompetensutmaningen i AI-transformationens tidevarv.
Joakim Wernberg
Fil. dr. och forskningsledare, Entreprenörskapsforum, författare till ”AI bortom hypen”
Andreas Miller
Förbundsordförande, Ledarna – Sveriges chefsorganisation
Läs också: Det här är AI och så funkar det
