(CS/Barcelona) – Det finns många missförstånd kring blockkedjor. Ibland sägs det att det är en databas – till och med Facebook skriver det när de förklarar hur den digitala valutan Libra ska fungera, säger Gartneranalytikern David Furlonger som skrivit boken The real business of blockchain: How leaders can create value in a new digital age.
– Jag har också pratat med ett företag som berättade att de hoppades mycket på blockkedjetekniken för att kunna sluta använda papper på kontoret. Det kan ju vara bra men det är inte poängen med blockkedja.
Många har också kört piloter med blockkedjeteknik. Men frågan är om det ens handlat om blockkedja på riktigt enligt David Furlonger.
För att verkligen kvalificera som blockkedja gäller det nämligen att några grundkomponenter finns på plats – distribution, kryptering och oföränderlighet den ska vara decentraliserad och det ska finnas någon form av tokens, värdebärare, inblandat. Men de sista två komponenterna – decentralisering och tokens – är oftast inte med i dag.
– Att prata om centraliserade eller decentraliserade blockkedjor, publika eller privata – det är struntprat, säger David Furlonger.
Inte många case
Men trots att blockkedjan spås få en så betydelsefull roll framåt så finns det inte många lyckade affärscase att peka på ännu.
Hittills har det i stort sett handlat om blockkedjeinspirerade koncepttester framför allt inom finansbranschen där det just varit så att bara tre av de fem grundläggande elementen används – distribution, kryptering och oföränderlighet.
Så kommer det att fortsätta i några år till tror David Furlonger. Ända tills någon av de startups som arbetar med lösningar som helt bygger på blockkedjeteknik får ett större genomslag på marknaden framåt 2025.
Efter 2025 kan utväxlingen bli betydligt större för då kan AI och maskininlärning komma in och stötta blockkedjelösningarna.
– Det kan lägga grunden till en annan typ av infrastruktur, ett annat sorts internet där transaktioner som går på nanosekunder möjliggörs.
Han framhåller att när blockkedjan får den kraften kan den öppna upp för nya typer av kunder och när värdet kan göras om till tokens och utväxlas mot annat så kommer det att skapas en mängd transaktioner som aldrig skulle ägt rum med traditionella mekanismer.
2030 spår Gartner att blockkedjetekniken kan generera 3,1 biljoner dollar per år, motsvarande nästan 30 000 miljarder kronor.
David Furlonger pekar på hur exempelvis organisationer som den europeiska fotbollsfederationen Uefa skulle kunna dra nytta av blockkedjeteknik för att identifiera sina kunder.
– Deras utmaning är att de inte vet vilka kunder de har. De släpper biljetter men vet inte vilka som köper dem och det för även med sig andra problem som att falska biljetter säljs på marknaden.
Genom att lansera en app med plånbok för biljetter som köps tvingas kunderna att identifiera sig och man kan låsa identiteten till biljetten och på så sätt motverka förfalskade biljetter. Och i grunden har man valt en blockkedjebaserad lösning.
– Det skulle kanske gå att göra utan blockkedja men genom att den strukturen går det att överföra sin biljett peer to peer utan mellanhänder till någon annan om du inte kan gå på en match. Sedan kan ni bestämma om den transaktionen görs för pengar, en lagtröja eller byte mot biljett till an annan match, säger David Furlonger.
Men vad det också innebär är att Uefa får en bild av om vilka som gillar ett visst lag exempelvis och kan erbjuda saker till fans – kanske en matchtröja på köpet när man går på sin tionde match eller liknande.
– När jag vet vem jag byter värde med är det en rätt kraftfull metod.
Brytpunkt kring decentralisering
Samtidigt identifierar David Furlonger att vi nu nått en brytpunkt kring hur blockkedjan ska se ut. Striden står runt hur decentraliserad den ska vara.
– På ena sidan står de digitala jättarna och de riktigt stora multinationella företagen och på den andra sidan står alla andra, säger han.
– De stora enheterna försöker kontrollera försörjningskedjan.
Men David Furlonger pekar ut hur blockkedjan i stället skulle kunna användas för att i stället ge oss större kontroll över våra data genom att lägga in dem i ett ”pass” som lagras i blockkedjan och där vi själva bestämmer när vi lämnar ut en nyckel så andra kan få tillgång till dem.
– Vi kan själva bestämma om de får tillgång till våra data en timme, en dag, en månad eller för alltid.
I den kanadensiska delstaten Ontario diskuteras ett liknande upplägg för företag så att de kan lämna ut sina data till de myndigheter som kräver dem utan att behöva fylla i samma blanketter om och om igen. Samtidigt verifieras att alla data är riktiga.
Och det är dags för företag och andra verksamheter att börja titta på allvar på vad blockkedjetekniken kan innebära för dem anser David Furlonger.
– Företagsledare som inte planerar för det scenariot eller experimenterar med tekniken och är sena med att få med de två fundamentala komponenterna i blockkedjan – decentralisering och tokens – riskerar att inte kunna anpassa sig när blockkedjan väl mognar, säger han.
Läs också:
Gartner: Passa på nu cio:er – dörren till ledningen står på glänt
Alla pratar om blockchain – men finns det något bakom hajpen?
Libra – detta är Facebooks kryptovaluta
