Sverige och Norge sticker ut rejält när det gäller kontantanvändning. Här dominerar kort och andra nya digitala lösningar som Swish och Vipps har gett ytterligare alternativ till kontanter.
Från att nära 40 procent av svenskarna uppgav att de använt kontanter för sitt senaste köp 2010 hade siffran sjunkit till 13 procent förra året.
Och nu vill Riksbanken nå ut bredare med hur läget för betalningar ser ut och vilka åtgärder man tänker sig framåt genom att ge ut en rapport som ska ge ett bredare perspektiv på hur svenskarna betalar och vad det betyder.
– Vi vill beskriva massbetalningsmarknaden och bidra till en kunskapsbaserad debatt så att alla ska kunna utvärdera och förstå Riksbankens förslag, säger Christina Wejshammar, som leder avdelningen för betalningar på Riksbanken.
Rapporten är tänkt att komma ut varje år framöver och när den presenteras på Riksbanken på torsdagen är alla märkbart stolta över den digitala formen på rapporten med bland annat interaktiva diagram. Det är tydligt att man nu vill röra sig från att bara presentera utredningar och lägga grunden för en bredare debatt kring betalfrågorna.
Men vad är då drivkrafterna bakom den snabba förändringen som vi ser i Sverige?
– Vi ser tekniska innovationer som Swish som ökar sin andel av betalningarna snabbt. Men det finns också innovationer som gjort det lättare att använda kort, som Izettle, eller att handla online, som Klarna, säger Gabriela Guiborg, chef för analys- och policyavdelningen på Riksbanken.
– Dessutom har vi grundläggande infrastrukturer som underlättar för konsumenter – bredband är tillgängligt för de flesta och 90 procent har en smart mobil.
Den minskande kontantanvändningen innebär att det kan vara svårt att komma åt kontanter – eller sätta in dagskassor – på en del håll i landet. För att lösa det går staten in med ekonomiskt stöd till så kallade betaltjänstombud och där syns också en stadig ökning. 2014 fanns det 20 och i dag är det nästan det dubbla, 38.
– Det finns en risk här att människor kommer i kläm och vi vill att övergången sker så friktionsfritt som möjligt, säger Christina Wejshammar.
Som CS tidigare rapporterat har Riksbanken flera saker på gång för att möta digitaliseringen från sin sida och i rapporten konstateras att det krävs nytänkande.
Praktiskt innebär det hittills att man förespråkar en e-krona som kan ersätta kontanternas funktion som en centralbanksbackad valuta och man är också på gång att ansluta Sverige till systemet Tips som innebär att alla typer av betalningar går sekundsnabbt på sikt. Dessutom ser man över hur beredskapen i finanssektorn kan stärkas.
I de diagram som finns med i rapporten kan man se inte bara hur kontantanvändningen i Sverige rasar – den förefaller att i stället öka i euroområdet i stort. Men det är något av en illusion enligt Gabriela Guiborg.
– Även om det ser ut som kontantanvändningen blivit högre efter finanskrisen så används de i praktiken inte för transaktioner utan det har ökat för att människor vill ha kontanter som en buffert. Trenden vi ser i Sverige och Norge att kontanter används mindre för köp pågår överallt vi ligger bara lite längre fram, säger hon.
– Det gör att det finns ett stort intresse i centralbanksvärlden att titta på vad som händer hos oss.
Läs också:
Riksbankschefen räds inte Libra – ”privata valutor brukar kollapsa”
Riksbankens planer på e-krona möter motstånd: ”ett riskfyllt socialt experiment”
