Om du köpte en bitcoin i början av 2010, då den stod i fem amerikanska cent, hade du haft cirka 7300 dollar i dagens högst volatila värde – det är en ökning med ungefär 150 000 gånger. Om du dessutom hade sinnesnärvaron att sälja din bitcoin när den hittills stod som högst, i slutet av 2017, alltså cirka 19 000 dollar, hade din investering ökat i värde 380 000 gånger.

Nu är som sagt inte bitcoin ett företag, vilket i och för sig många av dess förespråkare skulle säga är själva den bärande idén bakom bitcoin, men bitcoin är definitivt it och i allra högsta grad teknik. Den bakomliggande infrastrukturella tekniken, blockkedjan, är om möjligt än mer intressant än valutan, och tekniken har anammats av många olika projekt, företag och entreprenörer och blev en av 2010-talets mest omtalade, och kontroversiella, tekniska framsteg.

Utklassar andra "enhörningar"

Bitcoin är heller inget litet ”företag”; valutan har lyckats, trots den ständiga volatiliteten, att behålla ett sammantaget marknadsvärde på över 100 miljarder dollar i flera år. I skrivande stund är det sammanlagda marknadsvärdet av alla bitcoin 132 miljarder dollar. Detta utklassar andra ”enhörningar” som till exempel omsusade Uber, Airbnb och Snapchat.

Balaji Srinivasan, före detta teknikchef på kryptobörsen Coinbase, och den som enligt Cryptoslate fört fram bitcoin som årtiondets investering, har stött på en hel del kritik för att han jämför bitcoin med företag, att de inte går att jämföra, men som ren investering är det svårt att komma runt den extrema värdeökningen.

Allt mer relevant att jämföra

Tillskyndare till Srinivasan menar också att jämförelser mellan decentraliserade protokoll och traditionella företag, två företeelser som kan tyckas vitt skilda, kommer att bli allt mer relevanta ju mer den decentraliserade blockkedjetekniken kommer till användning, och ju mer traditionella it-företag störs av konkurrensen från produkter tjänster som bygger på decentraliserade protokoll.

Många av dessa nya tjänster utvecklas av företag som inte heller är företag (många är så kallade DAO:er, Decentralised Autonomous Organisation) och tjänsterna tillhandahålls av alla dem som frivilligt, men ofta mot betalning, upprätthåller p2p-nätverket.

Läs också:
Så funkar kryptovalutor – och så handlar du med dem
Tyska banker får sälja och lagra kryptovalutor nästa år