Just nu pågår ett pilotprojekt där Riksbanken utforskar hur en teknisk lösning för en e-krona skulle kunna se ut.

Strax före jul stod det klart att Accenture tagit hem upphandlingen om att vara teknisk leverantör till projektet som handlar om att bygga en teknisk plattform och där den digitala centralbanksvalutan ska tas fram i en isolerad testmiljö. Målet är att få fram en enkel, användarvänlig och säker lösning där det är möjligt att ha e-kronor i en digital plånbok.

Med en mobilapp ska det gå att betala, ta emot betalningar och sätta in och överföra pengar. Det ska också kunna göras via olika wearables – exempelvis smarta klockor – och med kort. Betalningar ska kunna göras dygnet runt och ske direkt.

Ska undersöka ett offlineläge

Dessutom ska man titta på om det går att bygga en teknik där det går att använda e-kronorna även i ett offlineläge.

Den tekniska lösning som Riksbanken nu valt att använda sig av i pilotprojektet baserar sig på blockkedjeteknik där e-kronan distribueras mellan deltagare i ett nätverk, exempelvis banker. Nätverket ser till att bara giltiga transaktioner sker och varje deltagare driver en eller flera noder som lagrar e-kronor och också tar emot, validerar och skickar vidare transaktioner.

I ett första lager i testmiljön utfärdar Riksbanken e-kronor till deltagarna i nätverket. I det andra lagret distribuerar deltagarna e-kronor till slutanvändare. De kan i sin tur kontrollera sina e-kronor med en digital plånbok som kan läggas i mobilen i ett första steg men också ska kunna utvecklas för att användas i smarta klockor eller kort.

Pilotprojektet är tänkt att pågå i ett år, till slutet av februari 2021, men det finns möjlighet att förlänga det och vidareutveckla den tekniska lösningen även efter det.

Inget beslut är taget

Ännu finns inget beslut om att Sverige ska ge ut en e-krona eller hur den i så fall skulle se ut – med e-kronapiloten vill Riksbanken öka sin kunskap kring hur en digital centralbankskrona skulle kunna se ut och fungera.

Bakgrunden till att Riksbanken vill testa en e-krona kommer sig av den kraftigt minskade kontantanvändningen under senare år. Betalar vi med kort handlar det om privata bankpengar som ges ut av affärsbankerna. En e-krona skulle vara ett alternativ för den som vill ha digitala pengar som garanteras av staten.

I en intervju med Computer Sweden nyligen framhöll Riksbankschef Stefan Ingves dock att e-krona ytterst är en politisk fråga.

– På samma sätt som vi en gång diskuterade om sedlar skulle vara ett giltigt betalningsmedel så återkommer frågan om vad som är ett giltigt betalningsmedel i en digitaliserad värld, sa han.

Läs också:
Sveriges kontantras sticker ut i EU – ”men det pågår överallt”
Riksbankschefen räds inte Libra – ”privata valutor brukar kollapsa”

Fakta

  • E-krona-nätverket och dess styrning – Riksbanken kontrollerar det.
  • Deltagande noder, dess databaser och e-kronans kontrakt och flöden som säkerställer det regelverk som Riksbanken har fastställt för e-kronan via både tekniska och juridiska regler. Exempel på regler inkluderar: vem som har rätt att distribuera e-kronor, definition av transaktionsflödet mellan noder, signering av transaktioner och lagring av e-kronatransaktioner.
  • Ett api för att interagera med befintliga system som Riksbankens centrala banksystem Rix.
  • Digitala plånböcker i alla dess former (smarta mobilappar, wearables, kort och terminaler).
  • Simulerade befintliga system, till exempel banksystem och Rix.