I januari avslöjades att det amerikanska ansiktsigenkänningsföretaget Clearview AI samlat ihop tre miljarder foton på nätet i smyg – bland annat från sociala medier som Facebook och Youtube. Bilddatabasen används av runt 600 amerikanska polismyndigheter, FBI och Homeland Security.

I dag känner Datainspektionen inte till någon svensk myndighet som använder teknik från företaget. Men nu inleds en tillsyn med hänvisning till medieuppgifter om att tekniken även används av myndigheter inom EU.

– Vi gör nu en granskning där vi skickar ett antal frågor till Polisen, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Tullverket, Migrationsverket och ett antal andra svenska myndigheter. Vi vill veta om någon av myndigheterna använder Clearview AI och i sådana fall vilken rättslig grund de stödjer sig på, säger Elena Mazzotti Pallard, jurist på Datainspektionen och ansvarig för granskningen i en kommentar.

I dag är huvudregeln inom EU att det inte är tillåtet att använda ansiktsigenkänning för att identifiera en person. Just nu arbetar Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, med att ta fram en vägledning för hur de brottsbekämpande myndigheterna ska förhålla sig till teknik för ansiktsigenkänning.

Läs också: Snart kan AI känna igen dig överallt – var sätter vi gränsen?
Hur bra är brittiska polisens ansiktsigenkänning? Ärligt talat så där