Människorna i skärmen är mina kollegor. Det är nu ett tag sedan vi sågs. Vi talar inte om timmar. Inte dagar. Det är veckor. Corona, förstås. Ingen som har det. Ännu. Men preventivt. Flatten the curve. Vi vill hjälpa till. Många arbetar hemma. Årets nyord är självkarantän. Vi lever det. Produktiviteten har gått upp. Vi mäter allt. Precis som vanligt. Vi har stand ups. Precis som vanligt. Kunderna använder vår tjänst. Precis som vanligt.

Ändå är ingenting som vanligt. Nya kurvor har letat sig in i verksamheten. Vi delar dessa lite i skymundan. Inte utan skam. Ingen är epidemiolog.

Vi kör inte Zoom. Inga säkerhetsproblem hos oss. Ännu. Såvitt vi vet. Men vi börjar oroa oss för annat. Video conference fatigue. Vi säger inte videokonferens längre. Vi säger VC. Snart orkar man inte med en VC till. Själv har jag sedan länge slutat använda kameran. Ofta går jag. Långt. Djupt in i skogen. En vanlig dag går jag en mil. 18 700 steg. VC-konfererandes. Utan V:et då. En lite mer extrem dag är jag uppe på 25 000 steg. Förra veckan gick jag en sträcka längre än mellan Stockholm och Uppsala.

Fortsätter jag så här hinner jag till Gävle i april. Någon delar en kurva till.

Funderar lite på det här med digital transformation. Det hände. Men för fort. Vi hann inte med. Krismöten avlöses av möten fyllda av hopp. Vi är inte ett av de drabbade bolagen. Vår verksamhet behövs i alla konjunkturer. Bokföring och företagsadministration. Det funkar. Men om våra kunder börjar få problem kommer även vi förr eller senare få problem.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

Det här är något som slår mot alla. Och folk är oroliga. För sig själva, sina familjer och anhöriga. Vänner. Man hör historier. Är det verkligen bara äldre som drabbas? Hörde du om den unga flickan som dog? Han som gjorde Iron Man och nu ligger intuberad? En presskonferens. Någon delar en kurva till.

Vi vet det mesta som händer. Nästan i realtid. Snabba nyheter. Ibland korrekta. Ibland inte. Vi läser allt. Byter anekdoter. Utvecklar vår produkt. En ny presskonferens. Vi gör om våra interna företagspolicies. Vi skickar mail till våra kunder. Jag går djupare in i skogen. En ny presskonferens. Nya policies. Ett nytt mail. Vi gör en ny sändlista. Någon sover lite sämre nu.

Jag tittar på skärmen. I telefonen nu. Jag har ju lämnat hemmet för skogen. Humöret är på topp hos alla. Men hur länge? Vi har skapat en ny kanal i Slack som heter Watercooler. För att ersätta snacket i köket. Vi har daglig fika. Som bara skall vara trams och socialt. Men överallt ligger en hinna av virus. Det är bara att vänja sig. Det här är det nya normala. Det kommer vara så här ett tag. Kanske länge. Det är ingen idé att se det som en temporär händelse. Det kan ta tid. Påminner mig själv. Jag är inte epidemiolog.

Jag vandrar vidare. Nu är det ledningsgruppsmöte. Jag väljer en för mig okänd stig och kopplar upp mig. Utan bild. Nu har jag gått 19 000 steg. Precis som vanligt. Jag slår på videon och hälsar alla välkomna. Någon delar en kurva till.

Mikael Pawlo
Vd på Red Flag